Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ?ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor?.

I sambolagen behandlas de rättigheter och skyldigheter som enligt lag följer för enskilda som väljer att ingå i ett samboförhållande. Härav följer också vad som i lagens mening avses med begreppet sambor, samt när två parter upphör att vara sambor enligt lagen. Reglerna kring samboförhållandets upplösning påverkar parternas rätt till fast egendom. Enligt 2 § SamboL anses ett samboförhållande upplöst då parterna har flyttat isär. Om ett samboförhållande inte anses upplöst kan parterna inte heller upprätta ett giltigt bodelningsavtal.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

Denna studie har haft som syfte att beskriva, analysera och förklara hur lekmannaövervakarna situation ser ut när det gäller deras uppdrag som lekmannaövervakare åt Frivården. Studien skall beskriva lekmannaövervakarens roll samt försöka få en bild av hur övervakarna ser på skyddstillsynen och hur det fungerar i praktiken. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats samt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Intervjuerna är gjorda med fyra lekmannaövervakare tillhörande Norrbottens distrikt inom Frivården. Urval motiveras med att eftersom övervakarna arbetar utifrån samma förutsättningar över hela landet så skulle de kunnat egentligen väljas från vilken ort som helst eftersom utgångspunkten inom Frivården är densamme oavsett ort i Sverige.

Skolfrågan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grälar om Pisa-mätningar och lärartäthet finns det en fråga som gått relativt obemärkt förbi, trots att den varje år berör en allt större del av Sveriges skolbarn. Läsåret 2012-2013 fick ungefär 99.000 barn grundskolebarn modersmålsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att både forskare och myndigheter pekar på stora fördelar med modersmålsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.Vår undersökning visar på stora skillnader i hur modersmålsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Sammanfattning Titel: Aktivt prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag ? kan det ge förbättrad lönsamhet? Datum för seminarium: 14 Januari 2005 Ämne/Kurs: FEK 591, Magisterseminarium, 10 poæng Författare: Martin Olsvenne / Tobias Björklund Handledare: Hossein Asgharian Fem Nyckelord: Hedging, Option, Aluminium, Rexam, Tidsserieanalys. Syfte: Uppsatsen undersöker om vi genom statistisk och ekonomisk analys kan förbättra det brittiska Aluminiumföretaget Rexams inköpskostnader vid inköp av råvaran aluminium, genom användning av olika kontraktuella avtal. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats, med tanke på att stora datamängder har använts, men starka kvalitativa inslag finns med i studien då det enbart är ett företag som studerats för att nå fram till vårt resultat. Vi har jämfört de olika prissäkringsalternativen terminer, option och spotpriser för att genom statistisk analys presentera det alternativ som givit bäst resultat gällande fördelaktigast råvarupris för aluminium.

SAMMANFATTNINGTitel:Outsourca eller icke outsourca; det är frågan!?En kvalitativ studie om de bakomliggande motiven till varför företag väljer att outsourca ekonomihanteringen Ämne:FöretagsekonomiProgram:TurismprogrammetFörfattare:Jessica Karlsson, Maria Lund och Angelica OlssonHandledare:Thomas KarlssonBakgrund:Under många årtionden har organisationer bestått av fast anställd personal som kontinuerligt utbildats till att bli experter på en specifik arbetsuppgift. Utvecklingen av fenomenet outsourcing bidrog till en ökad möjlighet för företag att istället fokusera sina resurser på kärnverksamheten. Utkontraktering av de delar av en verksamhet som inte hör till kärnkompetensen gör det lättare för företag att på ett flexibelt sätt anpassa sin organisation efter omvärldens föränderliga krav. Ett företags ekonomienhet anses vanligtvis inte vara en kärnfunktion, vilket medför att detta system ofta outsourcas.Syfte:Syftet med denna uppsats är att studera och analysera vilka motiv som ligger till grund för varför företag har sin ekonomifunktion outsourcad.

SammanfattningAv störst vikt vid en företagsförvärvsprocess är huruvida säljaren och köparen reglerar sina ansvarsområden och bestämmer gränser för riskövergången i köpeavtalet. Ur rättsäkerhetssynpunkt är det essentiellt att kunna förutsäga och identifiera riskerna redan vid avtalsslutet. Det ligger ofta i parternas intresse att så långt som möjligt reglera förutsättningarna redan vid ingående och utformning av ett köpeavtal.Syftet med denna uppsats är att undersöka samspelet och följden av att säljaren inför garantiutfästelser i ett köpeavtal kontra resultatet av att köparen faktiskt genomför en due diligence-undersökning innan ett köpeavtal kommer till stånd. Detta genomförs med utgångspunkt i diskussionen kring riskfördelning mellan avtalsparterna, köplagens regler om säljarens upplysningsplikt, köparens undersökningsplikt och den allmänna lojalitetsplikten som åligger avtalsparter.Utgångspunkten vid formuleringen av avtal mellan parterna anses vara det köprättsliga felbegreppet med dess utgångspunkt i köparens befogade förväntningar på det överlåtna objektet. En genomförd due diligence och införande av garantier i köpeavtal kan innebära att riskövergången regleras och de befogade förväntningarna preciseras vilket leder till förutsägbarhet och säkerhet för parterna att kunna förutse eventuella framtida risker.