I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *J?ma (? j?ma f.

Det finns en stor grupp människor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrägerier. Deras sparkapital har gått upp i rök och deras ekonomi har raserats på grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det är ett par, åker på semester till Spanien, Portugal eller Grekland. När de går på stranden kommer det fram en ung människa som pratar svenska eller skandinaviska och frågar om de vill vara med i en enkät om semestervanor. Solen skiner och vattnet är så där härligt blått, livet leker och det är klart att de vill svara på några korta frågor.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att förklara dissens och förklaringsmisstag samt tolkningen av dessa. Avtalsrätten bygger på olika principer och teorier som påverkar lagbestämmelser, normer och metoder. Ett av avtalsrättens svåraste problem är bristande överensstämmelse mellan anbud och accept. När dissens föreligger efter avtalsslutet, kan det knappast vara en praktisk lösning att tillämpa huvudprincipen att oren accept innebär avslag i förening med nytt anbud, eftersom avtalet då inte kommit till stånd. Och när ett förklaringsmisstag har begåtts blir det nödvändigt att avgöra om den skall anses utgöra avtalsinnehållet eller vilken innebörd man skall lägga i förklaringen.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

svensk rätt gäller principen om avtalets subjektiva begränsning som huvudregel, vilken innebär att ett avtal endast kan skapa rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg från principen. I vissa specialregleringar har en part rätt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har även gjorts avsteg från principen i rättspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet år 1986 att undantag kan göras från principen under vissa specifika förutsättningar.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

I dagens industrisamhälle är tid en bristvara och för att snabbt lösa en komplex uppgift har konsultanvändning blivit allt vanligare. Samtidigt har företag farhågor att konsulter enbart tar företags kunskap och sprider vidare, kanske till en konkurrent. Därför reglerar företagen sin kunskap mot konsulterna. Denna studie har byggt på att besvara hur denna reglering görs och vilken typ av kunskap som är känslig och behöver regleras. En litteraturstudie och intervjuer har gjorts för att kunna besvara frågeställningarna.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».

Näringsfrihet är ett grundläggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt få agera på en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhällsresurser. På grund av detta har merparten av alla länder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrättsliga system.  I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utsträckning bygger på EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgår att det är förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprätta avtal, som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på en marknad.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.

Köpet är en av de vanligaste rättshandlingarna, varje dag ingår de flesta personer någon sorts köpavtal, oavsett om det gäller att handla i en mataffär eller att sluta stora avtal mellan företag. När två parter ingår ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stå för sådana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. Köprätten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestämmelser i form av konventioner och fördrag. Det här examensarbetet är en komparativ studie mellan de bestämmelser som gäller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rättigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jämfört lagstiftningen i de båda länderna kan slutsatsen dras att många regler liknar varandra i de båda rättsordningarna.

Syfte Syftet med denna uppsats är att ta fram en modell som vägleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion är att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar på de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen är en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsätt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsättet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende.Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.