Uttrycket utbränd eller engelskans "burnout" har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga Sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors och mäns upplevelse av utbrändhetsprocessen. Studien har resulterat i fyra kategorier: att känna energiförlust och uppleva stress på arbetet, att anklaga sig själv och känna sig otillräcklig, att vara sårbar och känna sig osynlig, att vara engagerad och tycka om sitt arbete. Resultatet i litteraturstudien kan bidra till att få ökad kunskap hur män och kvinnor som går igenom utbrändhetsprocessen upplever detta.

Uttrycket utbränd eller engelskans ?burnout? har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga Sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur.

Datorer och kultur är två saker som inte beblandas i särskiltstor utsträckning. Det blir dock mer och mer vanligt attmusik skapas digitalt med hjälp av en dator. Olika typerav lyrik är dock någonting som fortfarande görs för handoch ?från hjärtat?. I denna studie undersöks frågan om detär möjligt att ta hjälp av en dator för att skriva en mjukkonstform så som poesi och låttexter.I studien utvecklas en mjukvara för att assistera vid lyrikskrivande.Denna hjälper till med att generera text ochförsöker känna av Sammanhang.

The main purpose of this thesis was to take part of girl?s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach.

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa Sammanhang.För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

I denna uppsats undersöks hur tre engelskspråkiga föräldrahandböcker anpassats tillen svensk målgrupp när de har översatts till svenska. Några av de ämnesområden därpragmatiska problem ofta kan uppstå inom genren identifieras genom parallelläsningav källtexter och måltexter, och därefter ges exempel på hur översättarna valt att bemötasvårigheterna. En del exempel kan sägas vara typiska för genren och andra är mer generella problem som kan uppstå vid kulturell anpassning i samband med översättning rent allmänt.För att karaktärisera genren föräldralitteratur, och således kunna avgöra vad som gör att en översättning fungerar i sitt nya Sammanhang, görs en analys av genren, och som referensram för vad som kan betecknas som pragmatiskt välfungerande används två föräldrahandböcker skrivna på svenska.Analysen visar att det krävs mer av en översättare av genren än goda språkligakunskaper och att erfarenhet av målspråkssamhället och av de miljöer som föräldraroch vårdare av barn ofta uppsöker är av stor betydelse för huruvida den översatta texten känns trovärdig för målspråksläsarna och därmed lyckas uppfylla sittinstruerande syfte..

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur barn i skolår 3-5 som uppger sig spela våldsamma datorspel, respektive barn som uppger att de inte spelar våldsamma datorspel, resonerar kring våld. Den forskning som finns inom området visar på motstridiga resultat; en del studier visar att våldsamma datorspel påverkar spelaren, på ett sådant sätt att spelaren blir mer våldsbenägen, eller ser på världen på ett mer aggressivt sätt. Andra visar att en sådan påverkan inte finns. Undersökningsgruppen består av 20 barn, varav hälften uppgett att de spelar våldsamma datorspel och den andra hälften uppgett att de inte gör det. Metoden för undersökningen är semistrukturerade gruppintervjuer kring våld.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av Sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur specialpedagoger i år 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi vill också ta reda på vilka metoder specialpedagoger kan använda i sitt dagliga arbete. Vilken är specialpedagogens roll i detta Sammanhang med tanke på elever med matematiksvårigheter och dyskalkyli? Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrån vårt syfte med vårt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika områden som har haft betydelse för vårt arbetes genomförande såsom matematikinlärning, pedagogiska hjälpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Informationssystem är numera vanligt förekommande i de flesta Sammanhang och en variant på stark frammarsch är de marknadsorienterade informationssystemen. Ett MOI skiljer sig från ett traditionellt informationssystemen på så sätt att det används av verksamhetens kunder i stället för verksamhetens medlemmar. I denna uppsats har vi, i enlighet med vårt syfte, undersökt vilka faktorer som påverkar användningen av ett marknadsorienterat informationssystem. Den empiriska studien är gjord mot användarna av en kundkiosk på ICA Kvantum, Luleå. Slutsatserna visar vilka faktorer som påverkar användningen av en kundkiosk och som det bör läggas stor vikt kring när ett marknadsorienterat informationssystem ska införas.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett Sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta Sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa Sammanhang.