Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förståelse och bättre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och räknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lär sig bättre genom samspel och kommunikation. Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad måluppfyllelse och på vilket sätt laborativt arbete påverkar elever som är i matematiksvårigheter. Undersökningen av lärares erfarenheter gjorde jag genom en enkätstudie, intervjuer och observationer. Måluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lärares erfarenhet av att arbeta laborativt är att det ger en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste åren, har bidragit till att människor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahåller webbtjänster är mobila applikationer någonting som kan utnyttjas för att öka användning av deras tjänst. I uppsatsen undersöks om detta stämmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjänsten. Det är dessutom relevant för företag att veta hur applikationen påverkar användningen av den initiala webbtjänsten.I studien utvecklas en mobil applikation från grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta på vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjänster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer än en typ av mobiltelefon.

Föreliggande studie genomfördes i form av en enkätundersökning och syftade till att kartlägga förekomsten av självskadehandlingar bland studenter vid Lunds Universitet. Ett annat syfte var att ta reda på i vilken utsträckning faktorer, som påverkan från subkulturella strömningar, medias influenser eller en önskan att utmana tabun och "spränga" gränser kan vara bidragande till fenomenets uppkomst och vidmakthållande. Könsskillnader, frekvens och motiv bakom självskadehandlingarna var andra faktorer som undersöktes. Resultaten visar att 31.8 % av studenterna någon gång hade skadat sig själva. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könen i förekomst av självskadebeteende, vilket däremot gjordes avseende anledningen till självskadehandlingarna.

SammanfattningTitel: ?Kan du leva på halva din lön? ? En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv? Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007 Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson Handledare: Anneli Linde _________________________________________________________________Definition av ordval: Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s.Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan.Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer._________________________________________________________________Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden.Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk.Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög? och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats.Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler.Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap.Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag.Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ?Har du råd att leva på halva din lön?? är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli.  .

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, år 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strävan mot en mer hållbar utveckling i vårt samhälle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga måltidsorganisationer, skulle uppnå 25 procents användning av dessa livsmedel. År 2010 är det endast sex av 310 kommuner och landsting som nått målet. Då tidigare forskning till stor del inriktat sig på hinder och svårigheter i denna strävan har denna studie inriktat sig på de måltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har påverkat dagens användning samt om det går att urskilja ?framgångsnycklar? i dessa måltidsorganisationer.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?"En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka sista årets gymnasieelevers val. Uppsatsen utgår från tre frågor. Hur beslutsprocessen ser ut, om någon person påverkat till beslut och att se beslut från ett samhälls-och skolperspektiv.Undersökningens resultat utgjordes av tre teman: Personer som påverkar till beslut och ?modernitetens följder? och analys av interaktionen av fokusgrupperna. Eleverna val tyder på att de känner en viss tillit till personer i sin närhet så som familj och vänner.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin somvetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva uppleverfenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta.Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare uppleverdet första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning,utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligtföljande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur,fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? Föratt besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts medrekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiskautgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet därbåda är grenar inom den kognitiva teorin.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie.