SammanfattningMitt syfte med denna uppsats var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers LUS ? resultat och hur mycket de läser på fritiden. Finns det ett samband mellan ett högt LUS- resultat och ett stort och starkt läsintresse på fritiden? Hur påverkas deras läsförmåga av deras fritidsläsning?Till grund för min undersökning ligger enkäter från 41 elever i två sjätteklasser. Metoden är kvantitativ.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvärv har ökat i Sverige de senaste 5-15 åren, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde på kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvärv sker med belånat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan några preferenser på specifika branscher. Vidare har vi funnit att de två viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar är stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i målbolagen..

Sammanfattning SYFTE Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumärke går till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumärke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundäradata vi samlat in använts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Slutsatserna är dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumärke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.

SammanfattningVi avser med denna kvantitativa studie att finna faktorer som kan antas leda till stress. Vi avser också att undersöka respondenternas arbetsmiljö och arbetsvillkor och utifrån deras enkätsvar eventuellt kunna se om de har lågstress- eller högstressarbeten. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning genomförd under 2002 av Birgitta Eriksson och Jan Ch. Karlsson vid Karlstads universitet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Enkäten Arbetsmiljö och arbetsvillkor besvarades av 1570 förvärvsarbetande individer.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Vår undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielärare med olika ämneskombinationer förhåller sig till elevers språkutveckling. Undersökningen beaktar även kursplanernas formuleringar kring språk samt hur lärare i vår undersökning förhåller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger på elevers muntliga språkutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används för att uppnå vårt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrån en kvalitativ närläsning för att sedan redovisas i dels en Sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att skapa ett lättillgängligt material i fysik och kemi, och därigenom få fler pedagoger att arbeta med dessa ämnen i förskolan. Ett handledarhäfte med enkla experiment skapades och utvärderades på två förskolor. Pedagogerna arbetade med detta häfte i två veckor, för att sedan utvärdera det via en enkät. Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med barnen. Häftet var lättförståligt och man använde sig av material som normalt finns på en förskola.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Detta examensarbete är en energianalys av Studentboendet på Nyhemsgatan, Kv. Gråstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna är byggda 1997 och är till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lägenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök där studenter kan samlas om så önskas och på entréplan finns en tvättstuga tillgänglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, värme och vattensystem samt att beräkningar på fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjälp av termografering påvisar vi här köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vägg och vindsbjälklag. Till sist tog vi fram åtgärdsförslag som vi rekommenderar för att sänka energiförbrukningen. Bland dessa åtgärdsförslag kan nämnas installation av frånluftsvärmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som Sammanfattning kan sägas att byggnaderna är i ett gott skick men med höga energiförbrukningar där möjlighet till besparingar finns. .

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Sammanfattning Cybercoms testcenter i Malmö testar Sony mobiler och utför Android CTS- och GTS-tester. Innan testningen av mobilerna måste testpersonalen konfigurera mobilerna för att testningen skall kunna utföras på ett korrekt sätt. Genomförandet av dessa konfigureringar är tidskrävande eftersom de görs manuellt. Denna rapport beskriver konstruktionen av en tidseffektiv testinställning för Sony mobiltelefoner avsett för internt bruk av företaget Cybercom. Testinställningen består huvudsakligen av en Android-applikation som installeras på mobilen som skall testas med hjälp av en NFC-tagg. Med applikationen kan testarna automatisera ungefär hälften av konfigureringarna som måste göras. Resterande konfigureringar är fortfarande manuella, men betydligt lättare att utföra med applikationen.

Sammanfattning: Mina syften med uppsatsen är att med hjälp av ett test se om eleverna, i årskurs 1 på gymnasiet besitter de kunskaper inom matematik som står beskrivet i Lgr11 för skolår 9 samt att se om ett matematikspel kan öka elevers kunskaper och motivation. Genom att på 50 elever göra 2 tester med ett intervall på 2 veckor, där 24 av de 50 eleverna fått använda ett matematikspel för att se om kunskapsförbättring uppnåtts. Det första testet har även använts för att få en inblick i hur elevernas matematikkunskaper är. En enkätundersökning om matematikspelet gjordes av de eleverna som använt spelet. Resultatet visade att eleverna som använt spelet gjorde en större progression än de elever som inte haft tillgång till spelet. Eleverna hade inte kunskaper som det krävs att de ska besitta enligt Lgr11 för skolår 9. De flesta elever var positivt inställda till matematikspelet. Resultatet av studien stöds av litteratur då flertalet författare menar att om man som pedagog kan hitta andra former än läroböckerna kan detta öka motivationen till lärande. .

Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.

Sammanfattning/Abstract Bengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på betygskriterierna i Medicinsk grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar betygskriterierna på skilda sätt.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.