SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Denna uppsats är en jämförelse mellan den fiktiva dokumentären ?This is Spinal Tap? och tre andra dokumentärer, där jag använder mig av narratologisk analys för att besvara mina frågor kring berättarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berättarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivåerna. Detta leder till en ingående analysdel där jag förklarar hur ?This is Spinal Tap? samt de andra tre dokumentärerna är uppbyggda med hjälp av berättarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivåerna smälter samman.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka den svenska metall- och verkstadsindustrins syn på nazismen och dess påverkan på det tyska folket och andra länder mellan åren 1932-1938. För att få reda på detta har vi studerat både arbetstagar- och arbetsgivarsidan genom att läsa båda sidornas förbundstidningar (Metallarbetaren och Verkstäderna). Deras syn skilde sig markant från varandra. Arbetstagarsidan skrev utan omsvep om hur utvecklingen tedde sig i Tyskland. Judeförföljelser, koncentrationsläger och de tyska arbetarnas elände var vardagsmat i Metallarbetarens spalter under den här perioden.

SammanfattningSyftet med denna studie är att observera två olika stylistlärares arbete under några lektioner. Hur arbetar de med; mål, process, återkoppling samt bedömning Hur ser förutsättningarna ut när det gäller det pedagogiska arbetet och har eleverna något inflytande? Lärarna arbetar på gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hår och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrån två liknande lektionspass i hantverksteknik, årskurs två på olika gymnasieskolor, utifrån teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det både finns skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt, förutsättningar samt gällande elevinflytande..

Sammanfattning Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor. Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmätt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhåll. Studien fokuserar på databaserna samt arkitekturenför databasernas närliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blågrön driftsättning undersöks och utvärderassom alternativ för minimering av nertid med avseende på hårdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsätt använts. Empiriskaintervjuer med anställda samt observationer av driftsättningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrån existerande modeller förminskad nertid.

Allt professionellt mätningsarbete i Sverige styrs av olika dokument för att säkerställa att kvalitetskraven uppnås, anläggningsarbeten är inget undantag. Därför var syftet att sammanställa de objektspecifika kraven på väg 55 Yxtatorpet ? Malmköping och undersöka vilka rutiner och kontroller som genomförs för att säkerställa kvaliteten.Litteraturstudier har gjorts för att sammanställa kraven, främst av dokument som finns på arbetsplatsen. Sökningar på Internet har gjorts främst för att hitta kravdokument som styr handlingarna på arbetsplatsen.Intervjuer genomfördes med 2 personer på arbetsplatsen, med olika arbetsuppgifter för att ta reda på om det finns rutiner och kontroller som genomförs och vilka dessa i sådana fall är.Resultatet blev en Sammanfattning av styrande dokument speciellt de som gäller för väg 55. De styrande dokumentens krav på metoder och kontroll styrks av de två intervjuerna. .

Syftet med arbetet är att kartlägga aktörers agerande på avreglerade marknader. Vi vill undersöka hur konkurrensen ter sig och om det finns likheter mellan olika avreglerade marknader. Detta gör vi genom att undersöka tre olika branscher, el, post och radio Arbetet är en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökning. Vi har använt oss en bred informationshämtning för att erhålla en bra grund för vårt analysarbete. Arbetet inleds med en induktiv ansats för att sedan fortsätta med en deduktiv ansats.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att få en förståelse om hur LF Bergslagen arbetar för att generera konkurrensfördelar och om det finns en koppling till rådande teorier om ämnet. Slutligen vill vi komma med förslag på andra metoder som resulterar till konkurrensfördelar.SlutsatsLänsförsäkringar Bergslagen arbetar med en bra strategi för att kunna skapa konkurrensfördelar. Deras största styrka ligger i att de är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Det gör att de kan lägga stor fokus på sina kunder och med mycket resurser. Länsförsäkringar Bergslagen använder metoder som stämmer bra överens med de teorier som beskriver vad som krävs för att ha konkurrensfördelar.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort Sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Sammanfattning I vårt examensarbete är syftet att belysa hur yrkeslärare på Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser på sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktärsämnet de undervisar i. Vi ville i studien få svar på frågorna om; vilken syn har yrkeslärare på hur de underhåller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktärsämnet, hur ser yrkeslärarna på den kompetensutvecklingen/fortbildning de får idag och vilken kännedom menar yrkeslärarna de har om branschens önskemål när det gäller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkäter till tjugofem yrkeslärare på Fordon- och Fordontransportprogrammet på tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslärarna inte ansåg sig få tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktärsämnet eller allmänpedagogiskt. Yrkeslärarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser på skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvärd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslärare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslärare.