Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2014.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

The Royal Library (KB) of Sweden harbours great collections of different objects through a special law from 1661. This master degree paper is exploring a part of KB?s digitisation of those collections. It deals with the questions about what the KB had chosen for digitisation, why those choices were maid and who is responsible for making these decisions. The paper will also for example seek out different patterns and trends in the information.

National libraries hold large, valuable repositories of often unique materials. How can we ensure that the knowledge is accessible without endangering the materials that hold the knowledge? Digital preservation is meant to solve this problem. With more and more material being accessible digitally, users are expected to do more and more of the finding on their own, instead of being guided by librarians. What kind of knowledge do the librarians have, that cannot be mediated through a system? How is the knowledge of experienced librarians passed on to new librarians? What is the difference between physical and digital materials? I have interviewed senior and junior librarians of Det Kongelige Bibliotek in Copenhagen, Nasjonalbiblioteket in Oslo, the National Library in Helsinki, and Kungliga Biblioteket in Stockholm to learn about their journey to knowledge of their collections.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehåll. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhäver en syn på barn, kunskap och lärande som är lämpligt för studiens ämne. Vår tolkning av vår insamlade empiri visade resultat på att förskollärarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollärarnas syn på barn, kunskap och lärande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollärares arbetssätt skiljer sig från de två resterande respondenterna då förskolläraren arbetar utifrån, vår tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och väljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

This thesis is performed as a case study in Västerbotten Museum's textile storage space. The intention with this study is to investigate the relationships between the museum?s tasks: to collect, preserve and make the collections accessible. The aim is to reveal the problems that exist in museums today with increasing collections, less resources for the preservation of the collections and increasing requirements on accessibility. The aim is to deduce the problem by finding out how the different tasks relate to one another today.

Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen.

Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte på en karriär inom museivärlden. Grundutbildningen i etnologi kan därför bidra med en mängd användbara teoretiska redskap och en god inblick i mänskliga kulturmönster och livsvärldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptäckt att arbetsuppgifterna på ett museum även kräver konkret kunskap om föremålens betydelser och hur man kan använda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremålsforskningen, genom en förändrad kursplan eller möjligheten att välja en tilläggskurs, skulle alltså vara till stor värde för oss studenter som siktar på en museal karriär.För att få reda på vilka etnologiska kunskaper som kan komma till användning på ett museum har jag, med relevant litteratur som utgångspunkt, undersökt vad som definierar ett museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krävs av de anställda för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.