Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under Samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid Samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?DatainSamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under Samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade Samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om Samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av Samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att Samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har Samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syfte:Att med utgångspunkt ifrån gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en gräsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington där den sistnämnde sades representera någotfrämmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framställderörelsen i mångt och mycket som populistisk med återkommande rasistiskatendenser från såväl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet å sin sida åberopade däremot rörelsen som mer legitim i dess sätt attväcka entusiasm bland republikanerna.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

The purpose of this investigation was to investigate how being outdoors and participating in physical activities affect the concentration in a collection situation among children.The methods I chose were observation of two groups of children two times each and interviews with four educators.The results showed that the concentration in the collected situation depends on past activity, where it has taken place and that the environment has an impact. If the previous activity been more active and physical the subsequent collected situation is calmer and the children more concentrate. The facts that the children have been outside in an inspiring environment that encourage playing and movement also have a position impact on the child´s ability to concentrate. The collected situation is an important moment in the preschool day when the kids need to congregate and get a chance for social interaction and a sense of togetherness with all the children and teachers. The conclusion is that there is a relationship between movement, physical activity and an increased concentration.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med detsvenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskapom vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studiengenomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för attstimulera språket.

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i Samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under Samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen är främst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrån SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) används organisationen som exempel i uppsatsen, vilket är tänkt att ge ett förslag på hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet är byggt på en stor Samling av tidigare studier, detta för att stärka den information som presenteras i uppsatsen.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i.