Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svenskspråkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av två svenskspråkiga poptexter samt en kontextualisering ämnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nämnare för svenskspråkiga poptexter under dessa angivna år. De teoretiska perspektiv som används är popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svenskspråkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svenskspråkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken låter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av två svenskspråkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas ämnar jag se gemensamma nämnare inom den alternativa popgenren.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus.

Few would disagree that the media landscape has undergone significant changes the last decade. From bulky computers and plain mobile phones to portable High-Definition computers and multi-functional smartphones. Other media, such as newspapers and music, have evolved and prospered in a digitalized environment. The constant urge to digitalize aspects and functions of our daily lives seems almost instinctive. Television has taken further steps into this environment as it is now accepted and featured via the Internet.

Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ?framgångslitteratur?. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Infertilitet drabbar allt fler människor i dagens samhälle och att bli förälder anses vara en viktig del i människors liv. Infertilitet beror på olika orsaker och behandlingen är ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spänningar mellan par. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors upplevelse av att inte kunna få egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och mening med livet: Att inte kunna få barn väcker många känslor: Att leva i ett problemfyllt förhållande: Att känna sig utanför och att påverkas av andras åsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gå vidare.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

BakgrundSamordningsförbundet i Trelleborg är ett nybildat förbund som samordnar och finansierar projekt som genomförs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Trelleborgs kommun. Samordningen ska förhindra att personer, som på grund av sjukdom är utan förvärvsarbete, hamnar i en gråzon mellan myndigheterna och inte får tillräckligt stöd. Samordningsförbundet önskar kommunicera mer effektivt och aktivt inom och utanför förbundet men har inget planerat kommunikationsarbete.Syfte Studien ger kunskap om förbundets identitet och image med avsikt att skapa en övergripande plan för profilering. Utifrån resultaten tas strategier fram för kommunikationsinsatser med olika målgrupper. Genomförande En fallstudie har genomförts av Samordningsförbundet.

Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes.

The aim of this study is to analyze how individuals experience their eating disorder, the focus being if anorexia may be perceived as a secure safe zone in the new modern world. The aim is to examine if individuals affected with anorexia nervosa understand the disorder as a solution to the modern worlds changes and the new individual freedom that it entails. This will be analyzed with the help of terms in Erich Fromms theories about escape mechanisms and Catarina Kinnvalls theories about the modern worlds ontological insecurity.The study is based on data collected from four informants of different ages and gender. The interviews were conducted through email and informants were chosen based on a strategic selection and snowball sampling. For the analysis of the empirical material Fromms escape mechanisms (authoritarianism, destructiveness and automaton conformity) and Kinnvalls theories of identity in the modern world have been used.The results of the analysis show that the eating disorder has a great significance for the individual construction and maintenance of identity and that the eating disorder becomes a safe zone to retreat to in a world of performance anxiety.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer.