Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får intebegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Identitetsskapande är något som ständigt sker, det är alltså inget bestående utan individer formas ständigt.  Andra människors åsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk härkomst är bara ett fåtal av sådant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som är en offentlig plats där elever med olika intressen och bakgrunder möts, är enligt min uppfattning en plats där identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden är den tid i en individs liv som handlar om att finna sig själv, sin identitet. Det är just under denna period som vänner får en stor roll i individens liv och eftersom skolan är den plats där de spenderar mycket tid på anser jag att personalen i skolan även har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig på en specifik grupp, som består av fem elever i 18-års ålder som har en kurdisk härkomst, det är alltså inget som gäller generellt för alla elever med kurdisk härkomst utan baseras enbart på dessa informanter. Syftet med denna uppsats är att se hur dessa informanter, som lever mellan två världar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar till viss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund av begränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuella funktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta för negativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade värld skapas nya tendenser och riktningar för vår kultur. Möjligheten för språk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande språket, som grundläggande sammanhållningsfaktor. Språk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken är en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjälp av uppsatsens fyra genomgående teman (språk, globalisering, diaspora och föreställda gemenskaper) vill jag ta reda på följande frågeställningar:1. Hur kan man förstå spanglish som språkligt fenomen?2.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Syftet med undersökningen är att redogöra för generationsskifte utifrån ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlängning av familjen själva och därmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra ägarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget på samma sätt som föräldrar känner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas från omgivningen förväntningar på familjemedlemmar som påverkar individens beslut.

Problemformulering: Hur kan företag använda varumärken som värdeskapare? Vi använder oss av Skanska och Skanska Nya Hem som exempel för att tydliggöra detta. Kan Skanska Nya Hem använda sig av varumärket Skanska på ett sådant sätt att det skapar ett mervärde? Finns det några eventuella nackdelar med att använda namnet Skanska för Skanska Nya Hems sida? Syfte:Vårt syfte är att genom teoretiska och empiriska studier utreda varumärket Skanska som värdeskapare utifrån Skanska Nya Hems perspektiv. Vårt syfte är även att pröva och utveckla teoribildningen.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats.

 Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen.