Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i området.

Uppsatsen behandlar ämnet city branding, där undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förståelse för en mindre del inom denna varumärkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom ämnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhåller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, värden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, då sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumärkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhållandet mellan varumärkesidentitet och varumärkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgår från staden Helsingborg, där vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, värden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig från tidigare då även seniorerna förändras. Dagens seniorer är mer aktiva och mer kräsna när det gäller krav på sitt boende. Syftet med den här rapporten är att ta fram information om dagens seniorboenden så att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett så bra seniorboende som möjligt. Målet för arbetet är att ge underlag för hur man utformar boendet så att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva självständigt. Vidare ska den också visa på hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Det råder i dagens läge konkurrens mellan gatuträden och infrastrukturen. Människan som lever i den urbaniserade världen vill ha alla bekvämligheter inne i staden som kräver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga träd. Oftast får dessa två, träden och infrastrukturen, slåss om platsen under marken och det är oftast det gröna som får lämna plats. Eftersom detta är ett återkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanläggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade.Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring.

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl.

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ?åstadkomma en human inställning? hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning.I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till. Syftet med examensarbetet är att utreda hur ny bebyggelse med bostäder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett område nära ett riksintresse för naturvård, ett naturreservat, ett ramsarområde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med våtmarksområdet eller kan de existera i varandras närhet? Nordöstra Vilan är min fallstudie och ett exempel på detta.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.