Sökresultat:
1072 Uppsatser om Samhällsrelevant fakta - Sida 44 av 72
Stereotyper : och dess pÄverkan pÄ polisens arbete
Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, bÄde inom och utom polisvÀsendet. Vi har tittat nÀrmare pÄ vad som definierar en stereotyp och beskriver tvÄ av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i bÄde privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad Àr aktuell i media och samhÀllsdebatten. Detta framgÄr bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare anvÀnda vitsordssystemet.
"De nya klienterna" : En kvalitativ studie om ett nytt socialt fenomen inom en kommunal socialförvaltning i VÀrmland
Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.
Energieffektivisering vid ytbehandlingsprocesser : - en fallstudie av LaRay AB
Med fokus pÄ ökande energikostnader har en ny utmaning uppstÄtt hos den svenska industrin ? att minska energianvÀndningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvÀndning pÄ 525 GWh per Är motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvÀndning. Denna bransch har lÀnge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgÄngsrikt. DÀremot har de inte prioriterat energisnÄla investeringar.
Motiv till idrottsdeltagande och personliga egenskaper hos handbollsspelare
Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kÀnnetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionÀrs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av bÄde manligt och kvinnligt kön fördelade pÄ ett herrlag samt sex damlag, dÀr tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lÀgre divisioner (division tre och fyra).
En granskning av grÀnserna mellan finansiell rÄdgivning och revision
I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.
Sveriges nya ?hemförsÀkring? : ?En studie om hur argumenten för och emot propositionen 2008/09:140 ? Ett anvÀndbart försvar, belysts i tidningsmedierna.
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur utvalda tidningar, bÄde morgon- och kvÀllstidningar, valt att förhÄlla sig mot proposition 2008/09:140 ? Ett anvÀndbart försvar. Den proposition som innebar att vi idag har ett yrkesförsvar och inte vÀrnplikt.Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Tidningarna har analyserats utefter sökkriterierna: kostnad, tillgÀnglighet ? anvÀndbarhet, hög beredskap, rekryteringssvÄrigheter och folkförankring.
SÄ blev vi en familj : Barns berÀttelser om hur ett barn blir till, ett radioreportage
Antalet barn som vĂ€xer upp i en familj som avviker frĂ„n kĂ€rnfamiljen ökar.Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att belysa just barnens perspektiv och sprida kunskap om hur barn, i andra familjekonstellationer Ă€n kĂ€rnfamiljen, sjĂ€lva berĂ€ttar om hur de blir till och vad en familj Ă€r.Ăven forskningen och medierapporteringen om dessa familjer ökar, men endast en liten del av den rapportering som finns utgĂ„r frĂ„n barnens perspektiv. Barns röster hörs ocksĂ„ generellt sĂ€llan i media.Detta arbete bestĂ„r dels av ett radioreportage, med namnet ?SĂ„ blev vi en familj?, dĂ€r barn i olika familjekonstellationer berĂ€ttar om tillblivelse, dels av en reflektionsrapport.Barnen i reportaget Ă€r vana vid att berĂ€tta om sin tillblivelse och de förklarar hur en insemination gĂ„r till, de anvĂ€nder begrepp som spermier, frö, donator, klinik och donatorpappa. Fakta som framkommer i det journalistiska arbetet styrks av den forskning som gjorts i Ă€mnet. Forskningen visar att barn i andra familjer Ă€n kĂ€rnfamiljen tidigt lĂ€r sig att berĂ€tta om sin familj, sitt ursprung och hur de sjĂ€lva blev till.I reflektionsrapporten beskrivs den grundresearch - av tidigare forskning - som Ă€r gjord inför arbetet med reportaget.
En studie i dyslektikers kommunikativa och kÀnslomÀssiga interaktion med anvÀndandet av specialgjorda datorprogram : Genom forskning med anvÀndare/elever pÄ en gymnasienivÄ och enligt specialpedagog/speciallÀrare
Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ămnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..
Att skapa uppmÀrksamhet pÄ turismmarknaden : En studie om Trosa Rederi AB:s kommunikationskanaler
Sammanfattning- Att skapa uppmÀrksamhet pÄ turismmarknaden ? En studie om Trosa Rederi:s kommunikationskanaler Datum:30 maj, 2012 NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HST, MÀlardalens Högskola Författare:Anna Andersson, Malin HÀllblad och  Lina Wahlén Lindqvist28 november 1989, 2  september 1990, 21 februari 1988 Handledare:Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord:Kommunikationskanaler, uppmÀrksamhet, kostnadseffektivitet, turism, pÄverkan. Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur Trosa Rederi, genom kommunikationskanaler, kan skapa uppmÀrksamhet kring sitt varumÀrke hos sin mÄlgrupp. FrÄgestÀllningar:Vilka kommunikationskanaler bör Trosa Rederi anvÀnda för att skapa uppmÀrksamhet kring sitt varumÀrke hos sin mÄlgrupp, med hÀnsyn till företagets ekonomiska situation?Hur bör företaget anvÀnda kommunikationskanalerna för att skapa uppmÀrksamhet kring sitt varumÀrke hos sin mÄlgrupp? Metod:Studien var av kvantitativ karaktÀr dÀr intervjuer med företagsledarna bidrog till fakta om företaget och en marknadsundersökning lÄg till grund för undersökningen av mÄlgruppens medievanor. Resultaten av undersökningen analyserades sedan mot den teori som samlats in genom sekundÀr datainsamling i form av litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska kÀllor och andra avhandlingar. Slutsats:Den genomförda studien pÄvisar vikten av att anpassa ett turismföretags kommunikationskanaler till mÄlgruppen. Studien har Àven visat vilka kommunikationskanaler Trosa Rederi bör anvÀnda; annonser i dagstidningar, Word of Mouth, broschyrer, PR, samarbeten och sökmotoroptimering, samt hur dessa kostnadseffektiva kanaler bör anvÀndas för att lyckas skapa uppmÀrksamhet om sitt varumÀrke hos mÄlgruppen..
PrÀstestÄndet och ÀktenskapsrÀtten : Consistorium regnis behandling av ÀktenskapsmÄl 1642-1697
I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.
Skyltfönstrets budskap och uppfattning : Hur uppfattar kunder klÀdbutikens val av exponering i skyltfönstret?
Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig frÄn sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan pÄverka vilken bild och uppfattning de fÄr av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd Àr butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret stÄr för det första intrycket kunden fÄr och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken.Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur en klÀdbutik utformar sina skyltfönster med hjÀlp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar pÄ hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna.
Utförligt och nyanserat - en intervjustudie med gymnasielÀrare i filosofi om hur de uppfattar Àmnesplanerna
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning gymnasielÀrare i filosofi anser att de nya Àmnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att Àmnesplanerna möjliggör en likvÀrdig bedömning.
För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielÀrare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frÄgor som intervjupersonerna hade fÄtt ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen.
I litteraturgenomgÄngen presenteras forskning ur lÀrarperspektiv om Àmnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvÀrdig bedömning.
Vilka bilder av islam kan elever i Är 4-6 möta i lÀroböcker?
LÀroboken har för avsikt att lÀra eleven nÄgot, i denna stÄr sÄdana fakta som nÄgon eller nÄgra ser som elementÀr och sann. Det Àr omöjligt att en lÀrobok ska innehÄlla allt om en vÀrldsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lÀmnas dÀrhÀn? Finns det nÄgot mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken lÀroböcker i religion riktade till Är 4-6 . Studien syftar Àven till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.
Fictional talk : gender, power and Kay Scarpetta
I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.
Employer Branding och Generation Y. Vilken betydelse har generationstillhörigheten för organisationers Employer Branding?
Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet pÄ arbetsmarknaden uppstÄr frÄgan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta stÀllning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca Är 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nÀmligen ha en förÀndrad syn jÀmfört med Àldre generationer nÀr det gÀller hur man ser pÄ arbetets roll i livet. Företagen mÄste börja uppmÀrksamma dessa förÀndrade vÀrderingar för att genom sitt Employer Brand kunna locka till sig den yngre generationen pÄ bÀsta sÀtt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer Branding. PÄ detta sÀtt vill jag utveckla och föra fram ett tankesÀtt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen frÄn forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och frÄn teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer Branding. Det finns idag en större fokus pÄ fritid och person framför arbete.