Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna.

Bakgrund: Ortokeratologi är en teknik där man genom specialdesignade RGP-linser kan reducera eller helt eliminera låg och måttlig myopi och även låggradig hyperopi och astigmatism. Man sover med linserna under natten, tar ut dem på morgonen och kan sedan gå utan glasögon och kontaktlinser hela dagen med bra visus. I denna studie tas en del fakta upp om hur ortokeratologi fungerar och på vilka tekniken fungerar.Syfte: Syftet vara att ta reda på mera om ortokeratologi då detta är en teknik på framfart. Även att jämföra undertecknads prövotid med redan gjorda studier.Metod: I studien jämfördes en försöksperson med tidigare gjorda studier, försökspersonen använde ortokeratologilinser under 45 dagar och mätningar som togs och jämfördes var k-värde (corneas kurvatur) och fri visus (synskärpa). Mätningarna utfördes dag 1, 3, 7 och 14, sedan togs visus 1 gång i veckan för att kontrollera att den hölls stabil.Resultat: visade att samtliga studier hade ungefär samma resultat där nästan alla försökspersoner fick bra visus under behandlingen.

Det här är en kandidat uppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring som är gjord på Handels- och IT Högskolan I Borås. Inriktningen på uppsatsen är sponsring och vi har valt att fokusera studien på hur företag använder sig av strategisk sponsring. Syftet med rapporten är att kartlägga hur företag arbetar med strategisk sponsring samt försöka skapa en förståelse kring hur företagen i undersökningen beslut om sponsrings ser ut. Resultatet av studien är tänkt att även kunna hjälpa de som söker sponsring att utveckla erbjudanden till sina sponsorer. Vi har utfört en litteraturstudie och intervjuer med sex olika företag.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever, men även lärare kan bli hjälpta vid en krisartad situation och ta reda på hur krisplaner används i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmänniska kan hjälpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen på en skola kan agera när en kris inträffar. Vi tycker att det är viktigt att ha en förståelse inom ämnet kris och sorgarbete för att kunna hjälpa en person på bästa sätt. Vi tycker även det är viktigt att ta reda på skolans insats när det inträffar en kris.

Kultur är viktigt inom språkundervisningen. De flesta forskare är överens om är att kultur är inlärd, och resultat av en process, att den kommuniceras via språket och att den är ett socialt samspel. Däremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktställs med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? där traditioner, vanor, sätt att vara och tänka blandas med fakta om målspråkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehållet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förändrats över tiden utifrån ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera både texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelämnas.

Jordbrukslandskapet har som främsta uppgift att producera mat och råvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap präglas av ett högeffektivt jordbruk där storskaliga åkerfält sträcker ut sig över våra svenska slätter. ?Odlingshinder?, såsom dikesgrenar eller stenrösen, har för länge sedan undanröjts i förmån för en effektivare livsmedelsproduktion.

Vi anser att läroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. Läroböcker och läromedel är redskap för elevers lärande. När redskapen är otillräckliga eller rent av frånvarande blir följden försämrad undervisning. Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur ett antal läroböcker i ämnet religionskunskap beskriver religion och livsåskådning. Vi vill genom vår undersökning dels ta reda på vilka principer som styr lärares läromedelsval och dels undersöka om det går att uppfylla religionskunskapsämnets kursmål med hjälp av innehållet i några strategiskt utvalda läroböcker. Svaren på våra frågeställningar har vi inhämtat genom tillämpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

Syftet med vårt arbete är att undersöka huruvida konflikter kan uppstå i undervisningen av historiska händelser. Vidare ville vi besvara frågan varför eller varför inte det uppstår konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jämför vi två olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartät skola. Detta undersökte vi via enkäter och intervjuer.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning..