Bostadsmarknaden a?r en av de sto?rsta tillga?ngsmarknaderna i ett land varpa? fo?ra?ndringar i bostadspriserna fa?r la?ngt ga?ngna konsekvenser fo?r det enskilda husha?llet, det finansiella systemet och samha?llsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifra?n ett storstadsperspektiv alternativt ja?mfo?rt Sveriges bostadsmarknad mot andra la?nder. Vi har identifierat att studiet kring vad som besta?mmer prisniva?n pa? regionala bostadsmarknader i Sverige a?r ta?mligen oexploaterat varfo?r avsikten med den ha?r studien a?r att analysera besta?mningsfaktorer till de svenska bostadspriserna pa? la?nsniva?.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nya villkor som, enligt den rÄdande diskursen inom globaliseringsÀmnet, fÀrgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa pÄverkat den svenska socialdemokratin. HuvudfrÄgan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna frÄga har vi Àven formulerat en underfrÄga som besvaras först: Vad Àr den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rÄdande diskursen, haft pÄ nationers inhemska politik? Studien sker i tvÄ steg, dÀr det första steget fokuserar pÄ underfrÄgan och den andra pÄ huvudfrÄgan. De olika stegen skiljer sig nÄgot i metodiken, Àven om bÄda delar utgÄr frÄn textanalys. Den första delen Àr en Àr av en mer deskriptiv art, dÀr fokus legat pÄ texternas manifesta innehÄll, medans den andra Àr mer av en analys dÀr det latenta innehÄllet varit mer intressant.

Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio Ären. Syftet med undersökningen var att se i vilken utstrÀckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.

Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus Àr pÄ förÀndringen i tillÀmpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillÀmpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstÀnkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgÄng i tillÀmpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen ocksÄ hur nya dimensioner av vÀrldshandeln har skapat nya problem för utvecklingslÀnderna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i mÄnga avseenden annorlunda, tillÀmpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstÀnkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillÀmpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstÀnkande har dock lagt grunden för en ny tillÀmning.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lÀrarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patentrÀttigheter frÀmst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen Àr att kommentera eventuella ekonomiska effekter pÄ utformningen av system för ersÀttning och dess effekter pÄ incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs Àven. Rapporten bygger frÀmst pÄ ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Sveriges hushÄll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet Àr ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin pÄverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar pÄ en av dessa faktorer, nÀmligen rÀntan. I denna uppsats undersöks om det finns nÄgot samband mellan förÀndringar i reporÀntan och hushÄllens sparande.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Sveriges hushÄll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet Àr ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin pÄverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar pÄ en av dessa faktorer, nÀmligen rÀntan. I denna uppsats undersöks om det finns nÄgot samband mellan förÀndringar i reporÀntan och hushÄllens sparande.

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.