Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Den hĂ€r uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsomrĂ„det ÖsternĂ€s. ArbetsomrĂ„det ligger centralt i tĂ€torten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsomrĂ„de, men avskĂ€rmas frĂ„n centrum genom starka barriĂ€rer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman omrĂ„det ÖsternĂ€s med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen Ă€r att skapa ett gott stadsliv. MĂ„let Ă€r att genom förslaget visa exempel pĂ„ hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger pĂ„ en modell dĂ€r inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskĂ€lla och den bas som det övriga arbetet vilar pĂ„. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mĂ„l, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra omrĂ„dets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrĂ„gan hur man kopplar samman ÖsternĂ€s med övriga centrum. För att svara pĂ„ forskningsfrĂ„gan har jag sökt strategier inom litteratur och likvĂ€rdiga utvecklingsomrĂ„den. Strategierna har sammanstĂ€llts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur omrĂ„det ÖsternĂ€s kan kopplas samman med Ljusdals centrum. UtifrĂ„n konceptskiss och program som bygger pĂ„ önskemĂ„l frĂ„n kommun, medborgare, samt riktlinjer frĂ„n analyser och egna idĂ©er har jag tagit fram en programskiss för att disponera omrĂ„dets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret pĂ„ forskningsfrĂ„gan Ă€r att det gĂ„r att koppla samman ÖsternĂ€s med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet. Bilen skapade möjligheten att röra sig över lÀngre strÀckor vilket ocksÄ resulterade i att utbyggnaden av Vellinge bredde ut sig över större ytor. Utbredningen nÄdde sin topp under 70-talet dÄ Vellinge fördubblades i storlek. I centrum genomfördes under samma tid en modernisering dÀr nya centrumbyggnader och stora parkeringsytor anlades.

SammanfattningFörÀndringen Àr ett generellt fenomen som intrÀffar pÄ alla nivÄer i samhÀllet. OmvÀrldens tryck pÄ utveckling och förbÀttringar tvingar mÄnga organisationer till förÀndringsarbete som ofta anknyts till att mÀnniskor och sjÀlva organisationen stÄ pÄ alert för att lÀra och Àndra sitt beteende.FörÀndringsprocessen gestaltar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur organisationen försöker lösa förÀndringsproblematiken. Det vill sÀga vilken förÀndringsstrategi vÀljs för att uppnÄ uppsatta mÄlen och önskade resultat.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en förÀndringsstrategi och dess ideala roll i att korrespondera med ett lyckat och effektivt förÀndringsarbete.Genom att utföra en fallstudie dÀr tre IT-chefer intervjuades resulterades detta att organisationens utvalda strategi karaktÀriserades av en blandning av programmatisk och inlÀrningsstrategi vilket Àr inte beskrivit i teorier och gamla forskning.Fallstudie gjordes pÄ IT-Centrum, landstinget i Jönköpings lÀn dÀr studerades ett redan infört USD program som ersatte det gamla AHD programmet. Programmet anvÀnds inom IT-Centrum för att lagra Àrende frÄn kunder som ringer in.FörÀndringsstrategin bidrog till positiv effektivitet dÀr IT-Centrum nÄdde önskad framgÄng. Resultatet bedömer vi att en kombination av bÄde strategierna kan vara ocksÄ bra och effektiv nÀr man anvÀnder de i rÀtt sammanhang och med passande förutsÀttningar..

Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.