En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser gjorda pÄ Trekanten.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Detta examensarbete Àr gjord i SödertÀlje Centrum. Arbetet Àr indelat i tre delar. Första delen tar upp allmÀn information och fakta om SödertÀlje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill sÀga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som stÄr som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Runt om VÀxjö Äterfinns mÄnga köpcentra som stÀndigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. VÀxjö city domineras ur shoppinghÀnseende, av en enda gata, Storgatan. För att fÄ ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spÀnnande gatunÀt skulle en breddning av centrum dÀrför vara positivt. NÀrmast tillhands för en vidgning Àr den parallella gÄgatan SandgÀrdsgatan, vilken i dagslÀget kÀnns mer som en bakgata. VÄrt projekt gick sÄledes ut pÄ att ta fram förslag pÄ hur man skulle kunna göra SandgÀrdsgatan till en mer attraktiv gÄgata.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden dÄ de ligger för nÀra gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat sÄ kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. DÄ det Àr gruvbolaget LKAB som stÄr för skadorna som strÀcker sig mot Kiruna sÄ Àr det de som mÄste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen Àr att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger pÄ centrumets attraktivitet samt hur den karaktÀr som idag finns i Kiruna ska bevaras Àven efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invÄnarna har möjlighet att pÄverka och vara delaktiga i processen.

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.