Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Denna uppsats huvudsyfte var att studera debatten i den kyrkliga pressen i samband med separationen mellan kyrka och stat år 2000.  Undersökningen har visat att  genomförandet av separationen mellan kyrka och stat tillsammans med de organisatoriska och juridiska förändringar som detta innebar orsakade en stundtals kraftig debatt i kyrkopressen. I min undersökning har jag följt debatten kring fyra av de hetaste debattfrågorna och även belyst en av de konflikter som uppstod genom det utbredda missnöjet mot kyrkordningen. Studien har visat att det uppstod splittringar inom kyrkan mellan prästerskapet och kyrkans högre ledning, framförallt kyrkomötet, och att missnöjet mot separationsbeslutet och kyrkoordningen var utbrett bland denna grupp. Uppsatsen har även visat att kyrkan tiden efter undersökningens spektrum har drabbats av en del av de svårigheter och motgångar, främst genom minskat medlemsantal och försämrad ekonomi, som förutspåddes bland en del av debattörerna under debatten 1995-2000..

Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor.

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:- Observationer genom filmning- Loggboksanteckningar- Samtal med barnResultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hälsofrämjande åtgärder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vår uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkätundersökning där medarbetare inom både offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress på arbetsplatsen är bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med låg kontroll, brist på stöd och uppmuntran från arbetskamrater samt brist på information. Vi fann även att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse.

Sakrätten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrätten är olika säkerhetsrätter. Säkerhetsrätterna tjänar sitt syfte genom att säkerställa värdet hos såld egendom och används flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet ämne uppstår från tid till annan och avgörandena skiljer sig åt, eftersom ämnets karaktär är komplicerad. Vad händer då handeln sker internationellt och att det i själva verket handlar om ett avbetalningsköp som på ett eller annat vis hamnat utanför landets gränser? Vilken lag ska tillämpas och vad har det för effekt på resultatet? Området som detta rör är inte reglerat i lag och därför är de viktigaste källorna praxis och doktrin.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Sjuksköterskor möter ofta personer i livets slutskede, detta kan leda till att sjuk-sköterskan får konfronteras med många olika känslor och lämnar aldrig sjukskö-terskan oberörd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upple-velse av palliativ omvårdnad på en allmän vårdavdelning. Åtta vetenskapliga ar-tiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: vårdmiljön är inte utformad för vård vid livets slutskede, vilja ge en värdig död, möta omöjliga krav ger skuldkänslor, olika grundvärderingar kollide-rar i teamarbetet, stöd från kollegor är betydelsefullt och erfarenhet och mer kun-skap krävs. Kategorierna visade att sjuksköterskor upplevde svårigheter när de skulle växla mellan palliativ omvårdnad och botande vård på en allmän vårdav-delning som inte var utformad för detta. De hade en vilja att ge en god omvårdnad men upplevde dilemman vilka var en källa till konflikter mellan dem och läkarna.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.