Sökresultat:
1536 Uppsatser om Samhällsfarliga konflikter - Sida 35 av 103
RFID i ett vÀrdesystem - aktörernas olika syn pÄ teknikens fördelar
Införandet av RFID i vÀrdesystemet för paketerat livsmedel kontrolleras av dagligvaruhandeln. Deras dominerande stÀllning gör att de kan leda ett införande, men ocksÄ att de kan fÄ den största delen av vÀrdet som RFID medför. Kostnader uppkommer frÀmst hos livsmedelsproducenterna, vilka sjÀlva ser begrÀnsade fördelar av teknologin. StandardsÀttandet och utformandet av system finns det i dagslÀget inga konflikter kring. Den svÄra nöten att knÀcka Àr hur kostnader och fördelar skall berÀknas och fördelas..
Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv
Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.
Human Relations : En enkÀtstudie av en grupp blivande lÀrares kommunikationsfÀrdigheter
SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.
MilitÀr krishantering - En analys av den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitikens pÄverkan pÄ FN-systemet
VÄr omvÀrld ser inte lÀngre ut som den gjorde efter andra vÀrldskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en vÀrld med allt öppnare grÀnser dÀr de inre och yttre sÀkerhetsaspekterna Àr förenade. De sÀkerhetspolitiska hotbilderna ser inte lÀngre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan nÄgra av EU:s medlemsstater Àr idag nÀst intill osannolikt. En storskalig aggression mot nÄgon medlemsstat Àr inte heller trolig.
Försvarsberoende och försvarsattityd
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Fast Patrol Boats i Peace Support Operations
Har storleken nÄgon betydelse?Enligt den amerikanske marina militÀrteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnÀra farvatten.Denna uppsats syftar till att svara pÄ frÄgan om samma förhÄllanden gÀller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, smÄ ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall dÀr smÄ ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen vÀrderas analyserade fakta och frÄgan besvaras..
Det etniska sÀkerhetsdilemmat-en idealtypsanalys över etniska konflikter
In the world after the Cold War, internal and ethnic conflicts have been predominant. Ethnic conflicts have their own theories on why they erupt and what can be done to solve them. This essay seeks to analyze how the Ethnic Security Dilemma can explain the causes, and possible solutions, of todayÂŽs armed ethnic conflicts.By making an ideal types typology over different types of ethnic conflicts, and then analyzing the Ethnic Security DilemmaÂŽs impact on each conflict type.
Vad gör ledaren för att förbÀttra medarbetarnas teamlÀrande?
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbÀttra medarbetarnas teamlÀrande.Metod: Ett abduktivt angreppssÀtt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden anvÀndes som forskningsstrategi eftersom den passar bÀst till uppsatsen syfte och frÄgestÀllning samt producerar mest innehÄllsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga Äsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger pÄ teorier om lÀrande organisationer och de fem disciplinerna, systemtÀnkande, personligt mÀsterskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlÀrande. Större vikt har lagts pÄ personligt mÀsterskap, gemensamma visioner och teamlÀrande. HuvudomrÄdena inom teamlÀrande Àr rÀttning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes pÄ LÀnsstyrelsen i Kronobergs lÀn och bygger pÄ fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frÄgestÀllning Àr:Personligt mÀsterskap, delaktighet och engagemang Àr viktiga förutsÀttningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren anvÀnder alla tillfÀllen för att uppmuntra sina medarbetare till stÀndigt lÀrande och utveckling samt skapar och upprÀtthÄller en kreativ spÀnning inom organisationen samt ett diskussionsfrÀmjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och nÀrvaro.Ledaren mÄste försÀkra sig att alla sina medarbetare drar Ät samma riktning och att kommunikationen fungerar bra pÄ alla nivÄer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion Àr viktiga begrepp nÀr det handlar om teamlÀrande och medarbetarna mÄste ha tillrÀckligt med kunskaper för att kunna vÀxla mellan de vid behöv.
Modern terrorism - Ett strategiskt val?
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
LÄgt valdeltagande slutet för demokratin?
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Kvinnorna fÄr gÄ, mÀnnen blir kvar
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Den interorganisatoriska styrningens utveckling i ett joint venture
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
FörskollÀrares metoder i konflikthantering
Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare anvÀnder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet pÄ förskolan. Bakgrunden Àr uppbyggd av forskning och litteratur, dÀr medling och öppna relationer Àr de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att fÄ en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollÀrare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter anvÀnder sig av olika metoder beroende pÄ situation. Den metod som samtliga anvÀnder sig av Àr medling och öppna frÄgor.
Intressenternas syn pÄ den enskilda skogsÀgarens Corporate Responsibility : en studie av olika intressenter och hur dessa skiljer sig betrÀffande socialt-, miljömÀssigt- och ekonomiskt ansvarstagande
Drygt hÀlften av den svenska landarealen tÀcks av skog. Av denna areal Àgs hÀlften
av privata skogsÀgare och övrig areal av skogsbolag och det allmÀnna. Alla som
brukar skogen har ett ansvar att vÀrna om den pÄ ett hÄllbart och uthÄlligt sÀtt, detta
för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glÀdje av skogen. Ett viktigt
begrepp gÀllande hÄllbar utveckling Àr CR (Corporate Responsibility). Med detta
menas att det Àr viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt
och ekonomi Àn den miniminivÄ som lager krÀver.
Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.