Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

Utveckling av nytt trÀningshjÀlpmedel för basketspelare..

Sekretessbelagd.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger pÄ olika förskolor funderar kring barnens kÀnsloutveckling. För att fÄ kÀnnedom om detta anvÀnds kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Materialet bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare med inledande observationer av deras arbetssÀtt pÄ avdelningen. Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns kÀnsloutveckling Àr en viktig process. FörskollÀrarna Àr överens om att vuxnas kÀnslomÀssiga samspel med barn och en trygg och lÀrorik miljö pÄ förskolan spelar en stor roll i den hÀr processen. Pedagogerna anser ocksÄ att kÀnsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkÀnsla och inlevelse samt förebyggande av aggressivitet.

Handel kan beskrivas som grunden i stÀder och deras utveckling. Handelsplatser lockar mÀnniskor och skapar stadsliv. Handel Àr sÄledes en viktig del bÄde i översiktliga mÄl och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tÀt och blandad stad Àr handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utlÀsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrÄgasÀtts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrÄn FN:s millenniemÄl nummer 7- sÀkra en hÄllbar utveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det skett nÄgra klimatförÀndringar och hur dessa i sÄ fall pÄverkar landets hÄllbara utveckling. Med millenniemÄl nummer 7 avgrÀnsas uppsatsen till nÄgra utvalda indikatorer. Begreppet hÄllbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförÀndringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnÄ syftet genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhÄller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det Àr viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lÀra barnen om vÀxter och djur, Àven lÀrande skapas ute till förmÄn för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att fÄ bredd pÄ undersökningen. Vi valde intervju som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. För att fÄ en helhetssyn pÄ hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter frÄn en smÄbarnsavdelning respektive en syskonavdelning frÄn varje förskola.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan frÀmjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 Är, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mÄl var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrÄn teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, sjÀlvförtroende och sociala fÀrdigheter och hur de eventuellt kan förÀndras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr och analyserades med hjÀlp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.