Sandvik Coromant Àr ett vÀrldsledande företag inom tillverkning av skÀrande verktyg för metallbearbetning. I Gimo finns deras största produktionsanlÀggning, dÀr pÄgÄr ett stÀndigt arbete med moderniseringen av maskinparken för att bÄde öka effektivitet pÄ produktionen men ocksÄ driva pÄ utvecklingen av nya produkter. Ett större projekt drogs igÄng under augusti 2012 med mÄlet att bestÀmma framtida Àmnestillverkning av svarvbommar. Detta examensarbete var en del i projektet och hade syftet att undersöka vilket Àmnesmaterial som ska anvÀndas i de framtida flödena för tillverkning av svarvbommar. Utöver detta skulle Àmnesvalets inverkan pÄ flödena samt möjliga förbÀttringar för den framtida materialhanteringen ocksÄ utredas.

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

Debatten om Region SkÄnes budget har vÀckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero pÄ nÀr kostnader tillÄts skena ivÀg till den grad att budgetunderskott uppstÄr. Kan den uppstÄdda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller Àr Region SkÄnes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen pÄverkar eller pÄverkas av budgetbeslut. NÀr det talas om organisation eller organisationsstruktur Äsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Posten Àr ett statligt bolag med runt 33 000 anstÀllda och en omsÀttning pÄ drygt 25 miljarder kronor. Varje dag sorteras runt 20 miljoner brev pÄ tio terminaler. Huvuddelen av sorteringen görs maskinellt. För att sÀkra tillgÀngligheten i maskinerna finns dÀrför reservdelslager pÄ de tio terminalerna. Dessa lager försörjs frÀmst frÄn Postens centrallager för reservdelar i Stockholm, som i sin tur har kontakt med leverantörerna av reservdelarna.DÄ varje terminal Àr angelÀgen om att ha en hög tillgÀnglighet pÄ sina maskiner har lagren blivit stora.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framtrÀdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. DÀremot efterlyses mer forskning som fokuserar pÄ SMF-företag och vad det Àr som motiverar dem att vÀlja outsourcing. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende frÀmst pÄ kostnader och kompetens.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen Àr abduktiv och i studien tillÀmpas en kvalitativ undersökningsmetod dÄ den empiriska datainsamlingen sker med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger pÄ tidigare forskning och den empiriska sammanstÀllningen bygger pÄ kategorier som framkommit under intervjuerna.

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrÄn en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhÀlle blir sjukfrÄnvaro allt vanligare och har fÄtt stora konsekvenser pÄ företagens ekonomi och anstÀllda. Vid genomförande av denna studie har jag anvÀnt mig av metoden deduktion dÄ jag utifrÄn teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till Àr att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrÄnvaro och rekommenderar dÀrför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

FörsÀkringsbolagen i Sverige betalar Ärligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det Àr allmÀnt kÀnt att det förstörs stora vÀrden vid brÀnder i byggnader. Hur stora dessa vÀrden Àr presenteras Ärligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter frÄn försÀkringsbolagen. Hur stora vÀrden som rÀddas vid insatser till byggnadsbrÀnder Àr dÀremot okÀnt. För att rÀddningstjÀnstens personal ska kunna uppskatta hur stora vÀrden som har rÀddats efter en insats krÀvs ett lÀtthanterligt verktyg.

Av Sveriges 290 kommuner sÄ Àr det idag cirka 40 stycken som anvÀnder sig utav e-affÀrer fullt ut. Bland de övriga kommunerna Àr somliga pÄ gÄng, andra avvaktar medan andra inte har det pÄ agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affÀrer inte sker friktionsfritt dÄ organisationerna stöter pÄ bromskrafter. Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affÀrer för organisationer. De forskningsfrÄgor som uppsatsen utgÄr frÄn Àr:·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affÀrer·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter? De bromskrafter som kan uppstÄ vid implementering enligt tidigare undersökningar Àr: kostnader, attityder och förankring hos anvÀndare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens. Resultatredovisningen styrkte att anvÀndarnas attityder var en av de frÀmsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera anvÀndarnas motstÄnd.

I Sverige produceras varje Är grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten Àr varierande och det vanligaste felet hos dessa golv Àr sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

?Scanvados ? en skÄnsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen Àr och vilka som Àr de ultimata förhÄllandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsÀtter sedan med att undersöka förutsÀttningarna för calvadosdestillering i SkÄne, och tÀcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet sÄsom lagar, tillstÄnd, kostnader men Àven ifall de nÀrproducerade Àppelsorterna lÀmpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och dÀr jag drar mina slutsatser om en hÄllbar calvadosproduktion i SkÄne..