Idag finns det cirka en halv miljon bostÀder frÄn miljonprogrammet som Àr i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som Àger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krÀvs för att höja standarden och förlÀnga livslÀngden pÄ fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktÀgande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att anvÀnda direktÀgande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet Àr att kapitalet kan hÀmtas frÄn den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiÀr minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar tvÄ omrÄden i Stockholm och Àr belÀgna Rinkeby- Kista och SkarpnÀck.Med hjÀlp av rÀkneexempel pÄ en fiktiv fastighet utplacerad i dessa tvÄ omrÄden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom anvÀnds i denna uppsats. Exempelvis fÄr en fondinvesterare 9,1 % per Är i SkarpnÀck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Inom byggbranschen kan man se att hÄrdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir nÄgot försummad Àr omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bÀst upp med kontinuerliga avstÀmningar under produktionstiden samt erfarenhetsÄterföringar efter avslutat projekt. Som hjÀlpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

Dagens samhÀlle krÀver mer energi Àn nÄgonsin, 80 procent av vÀrldens energi kommer ifrÄn fossila brÀnslen. EfterfrÄgan pÄ olja har ökat kraftigt samtidigt som upptÀckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som Àr kÀnslig för ett högt oljepris Àr flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader bestÄr av brÀnsle. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.

I dagens lÀge arbetar mÄnga lantbruksföretag med en anstrÀngd ekonomi dÀr det gÀller att sÀnka sina kostnader för att öka sin vinst. DÄ mÄnga inkomster och utgifter Àr rörliga och Àndras varje Är sÄ som priset pÄ insatsvaror och priset pÄ den sÄlda varan, gÀller det att sÀnka de kostnader man kan styra över sjÀlv. En sÄdan kostnad Àr maskinkostnaden, ett sÀtt för att minska den Àr att ingÄ ett samarbete för att bruka maskinerna pÄ större areal. I detta examensarbete görs en analys av tvÄ gÄrdar med hÀnsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstÄ vid tvÄ olika samarbeten. De tvÄ olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas pÄ Àr en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten sÄ har vi förutom maskinkostnader Àven rÀknat pÄ lÀglighetskostnader, transportkostnader och intÀkter för varje produktionsgren. För att uppnÄ syftet har fakta samlats in genom litteratur och berÀkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram frÄn JTI. De tvÄ gÄrdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete fÄ en samlad areal pÄ ca 600 hektar.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en mÄlsÀttning om att ?Sverige ska bli ett av vÀrldens bÀsta lÀnder att starta och driva företag i?. De satsar bland annat pÄ att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för nÀringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda pÄ att 34 procent av de tillfrÄgade personerna mellan 18-30 Är föredrar att vara företagare framför att vara anstÀllda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmÀrkande egenskaper Àr. En av dagens forskare Àr Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap.

Bakgrund: FörutsÀttningar förÀndras snabbt i dagens samhÀlle dÀr utvecklingenav tjÀnstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhÀlle som tjÀnat oss allavÀl genom decennier. Detta stÀller stora krav pÄ redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgÄngar eftersom den nya tidens företag i mindre utstrÀckninghar fysiska tillgÄngar för att ta position pÄ konkurrensutsatta marknaderoch skapa vÀrde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det historiska sambandet mellan omsÀttningoch tillgÄngar fortfarande Àr giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utstrÀckning företag kan vÀlja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansrÀkningen eller genom resultatrÀkningen. KrÀvs det kapital i dagens samhÀlleför att ett företag skall kunna öka omsÀttningen?AvgrÀnsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade pÄ OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga Är mellan 2006 och 2013 dÀr sambandetmellan omsÀttning, tillgÄngar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning om sambandet mellan omsÀttning,tillgÄngar och kostnader anvÀnds ett kvantitativt förhÄllningssÀtt. Resultatetbaseras pÄ regressionsanalys dÀr definierade statistiska modeller bygger pÄ tidigareakademisk forskning och kunskap.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

Titel: Outsourcing ? pÄ vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas pÄ mÄnga olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat nÀringsliv Àr strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. MÄnga företag lÀgger ut delar av sin verksamhet utan nÄgon grundligare förstudie, pÄ grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, kÀnslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgÄngsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas pÄ trender eller kÀnsla kan ha en direkt negativ pÄverkan pÄ det lÄngsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten pÄ grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut Àr det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan lÀnge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare Är har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan pÄ ett företags ekonomistyrning. Det hÀvdas Àven att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmÄga att skapa vÀrde för kunden. Under Ärens lopp har det utvecklats modeller sÄsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa vÀrde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intÀkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver sÄvÀl intÀkter som vinst inom företag.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.