Sök:

Sökresultat:

911 Uppsatser om Samhällsekonomisk kris - Sida 57 av 61

Journalistiken och brotten - En studie av Sydsvenskans rapportering kring Malmo?s kriminalitet

Malmö har under de senaste Ären varit hÄrt bevakat av media, detta pÄ grund av olika hÀndelser som betraktats som gÀnguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har vÀckt opinion, frÄn medborgare och medier dÀr det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som Àr den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskÀlla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmÀnhet har kÀnt och resonerat kring denna rapportering, begrÀnsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa tvÄ mÄnader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat pÄ deras nÀtbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nÀmnd period.

Vad orsakar bankkriser? : En studie om vad som orsakat 1990-talets och dagens bankkris i Sverige

Bankkriser genom historien följer ofta ett liknande mönster, men problemet Àr attmarknadsaktörerna ofta tror att varje kris Àr unik och tar dÀrför inte hjÀlp av tidigare erfarenheterav kriser. Under perioden 1970-2007 har inte mindre Àn 42 bankkriser Àgt rum i 37 lÀnder. Desenaste exemplen för Sverige Àr 1990-talskrisen och den nuvarande bankkrisen. Genom att ha enstörre förstÄelse och kunskap för hur en bankkris uppkommer skulle eventuellt framtidabankkriser undvikas eller i alla fall förmildras.Sverre Knutsen och Hans Sjögren har vidareutvecklat en cykelmodell för vilka stadier en bankkrisgenomgÄr utifrÄn Charles Kindlebergers stegmodell för bankkriser som bygger pÄkonjunkturansatsen. Denna studie syftar beskriva och förklara 1990-talskrisen och dagensbankkris utifrÄn Knutsen och Sjögrens cykelmodell för bankkriser.

VÀrdering av goodwill : - En studie av företag noterade pÄ Stockholmsbörsen

 Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillÀmpa reglerna i IFRS vid upprÀttande av Ärsredovisning. Det innebÀr att goodwill inte lÀngre ska skrivas av med samma belopp varje Är över dess nyttjandeperiod, utan anses istÀllet ha obestÀmbar nyttjandeperiod och ska testas minst Ärligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergÄng har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet Àr bland annat att öka jÀmförbarheten mellan bolag i olika lÀnder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett Är som i mÄngt och mycket prÀglades av en finansiell kris och pÄverkade bolag i bÄde USA och Sverige.

Ensamkommande barn - en kvalitativ undersökning om de ensamkommande barnens situation och psykiska hÀlsa

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förĂ€ldrar. Trots denna höga siffra Ă€r gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlĂ€nder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

FörÀldrars kÀnslomÀssiga reaktioner samt upplevelser av vÄrden pÄ förlossning, BB och neonatalavdelning efter att ha fÄtt ett barn med Downs syndrom

Varje Är föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall Àr förÀldrarna ovetande om att barnet de vÀntar Àr handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som frÀmsta mÄl att screena fostret angÄende eventuell kromosomavvikelse, och dÄ i första hand DS.Inom omrÄdet sexuell och reproduktiv hÀlsa ska barnmorskan bl a. ha förmÄga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars kÀnslomÀssiga reaktioner samt upplevelser av vÄrden pÄ förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fÄtt ett barn med DS. Metoden var kvalitativ dÀr informanterna anmÀlde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara pÄ studieinbjudan som lades ut pÄ sex olika slutna DS-Facebookgrupper.

Space Syntax ett sÀtt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie pÄ Frihamnen i Göteborg

SAMMANFATTNING Norra Àlvstranden har sedan industrialiseringen pÄ 1800-talet varit ett omrÄde för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin hÀr gÄtt frÄn framgÄng till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet pÄbörjades arbetet med en omvandling av norra Àlvstranden frÄn varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,sÄsom verksamheter,bostÀder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen Àr en etapp som Ànnu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra Àlvstranden samt mellan norra Àlvstranden och centrala delarna pÄ Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förÀndringarna pÄ norra Àlvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krÀvs gena,sÀkra och effektiva strÄk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser Àr en viktig förutsÀttning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrÄn en sÄ kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna pÄ Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta Àlv har för integreringen av och mellan dessa omrÄden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebÀr att analysen fokuserar pÄ relationerna mellan rummen och inte pÄ rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar Àven teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vÀgledning genom studien ges hÀr en lÀshÀnvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver omrÄdets historik och förutsÀttningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Bankkrisens nyckeltal - en jÀmförande studie mellan de krisdrabbade Ären 1992 och 2008

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris. Sveriges banker hade vid denna studies början klarat sig relativt bra jÀmfört med banker i andra lÀnder. Senast Sverige utsattes för en bankkris var i början av 1990-talet. Den gÄngen hade landets banker stora problem och staten var tvungen att ingripa i flera banker. Med detta som utgÄngspunkt sÄg vi ett intresse i att jÀmföra de bÄda kriserna utifrÄn ett antal nyckeltal.

Finansiell risk i svenska börsbolag - Vad pÄverkar exponeringen?

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en vÀrldsomfattande ekonomisk kris med fallandetillvÀxt, minskad konsumtion och kreditÄtstramningar. För knappt tvÄ Är sedan var lÀget detmotsatta och de flesta av vÀrldens större börser nÄdde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturlÀge finansiera sin verksamhet, i mÄnga fall rÀcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isÀmre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag mÄste vissa avvÀgningar göras. Ett av de mest vÀsentliga valen som företagsledningenmÄste ta stÀllning till Àr storleken pÄ skuldsÀttningsgrad som i sin tur styrs av mÄl förrÀntabilitet pÄ eget kapital och i vilken utstrÀckning man Àr villig att ta risker.Syfte: Den hÀr undersökningen syftar till att undersöka om det finns nÄgra samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillvÀxt och lönsamhet.

Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra vÀrldskriget. Sveriges ledning fick nÄgra brÄda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlÀmnade begÀran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begÀran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Ett enhetligt insolvensförfarande med syfte att rÀdda företag frÄn konkurs ? fungerar det? : En utredning om hur det enhetliga insolvensförfarandet har fungerat i Tyskland och hur den svenska insolvenslagstiftningen mot bakgrund av detta skulle kunna utfo

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trÀdde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rÀdda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade vÀrden kan behÄllas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande ÄtgÀrder kan omorganiseras och Äter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rÀdda arbetstillfÀllen och bibehÄlla immateriella vÀrden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmÀtas nÄgot vÀrde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Företags kommunikation med anvÀndare via finansiella rapporter - En studie av Ericsson

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter har under senare Är utvecklats frÄn att ha varitett dokument som endast redovisar den obligatoriska lagstadgade informationen till att bliett potentiellt marknadsföringsredskap. Dessa rapporter möjliggör för företag attkontrollera informationen som förmedlas samt att det ges tillfÀlle att fÄ definiera företagetsimage och befrÀmja dess intresse. Under senare Är har det kommit att uppstÄ en alltkraftigare debatt om hur företag och dess ledning vÀljer att framstÀlla information ochflertalet redovisningsskandaler har bidragit till att förtroendet för redovisningen har skadats.Detta i sin tur har lett till att det kommit att stÀllas allt högre krav pÄ hur företag framstÀllersina rapporter dÄ dessa anses vara ett viktigt medel i kommunikationen med företagsexterna intressenter. Företag bör uppfattas trovÀrdigt och tillförlitligt och de finansiellarapporterna Àr ett hjÀlpmedel för att skapa ett förtroende pÄ den finansiella marknaden. DÄdessa Àven Àr underlag för analys och framtida investeringsplaner Àr det av vikt attinformationen framstÀlls pÄ ett sÄdant sÀtt att bÄde externa och interna intressenter kanskapa sig en god uppfattning om företagets ekonomiska situation.Syfte: Studien syftar till att undersöka om en ledning kommunicerar olika till sitt företagsintressenter, beroende pÄ om företaget befinner sig i nÄgon form av kris eller inte.AvgrÀnsningar: Uppsatsen avgrÀnsar sig till att granska den frivilliga informationen frÄnledningen hos det börsnoterade företaget Ericsson under tre Är, 2001, 2006 och 2007.Metod: I detta kapitel presenteras motivet till Àmnesval och val av företag.

Teknofobi pÄ den svenska aktiemarknaden?

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

VÀgen till en lyckad kampanj utan starka ekonomiska muskler : En rekommendation för kampanjarbete

SammanfattningFörfattare: Cecilia WihlborgTitel: VÀgen till en lyckad kampanj utan starka ekonomiska muskler ? En rekommendation för kampanjarbeteKandidatuppsats: M Kand, 15 hpHandledare: Sven RossPeriod: VÄrterminen 2013Problem/Bakgrund: Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Glasbranschföreningen (GBF). Organisationen upplever ett behov av strategi, tips och rÄd för hur de ska arbeta med kampanjer framöver. FrÄgetecknen rör vilka kommunikationskanaler man ska anvÀnda och hur de ska anvÀndas, samt hur man överlag ska lÀgga upp en kampanjstrategi. I och med GBF:s begrÀnsade resurser i form av ekonomi och personal, fokuserar denna uppsats pÄ kampanjarbete ur ett resurseffektivt perspektiv.Syfte: Att undersöka hur tre organisationer arbetat med respektive kampanj för att belysa frÄgan om hur man Ästadkommer maximalt genomslag nÀr man som organisation har begrÀnsade resurser.

"Har du förtroende för din bank?" : En studie om hur husÀgares förtroende till banken har förÀndrats under finanskrisen

Förtroende Àr nÄgot vilket Àr möjligt att Äterfinna i hela vÄr omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, bÄde personer och institutioner i en mÀngd olika situationer. En av dessa situationer Àr i relationen till vÄr bank och banktjÀnsteman. VÀrlden upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft.

?Serberna sÀger att vi Àr turkar, men det Àr dom som Àr turkar?. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och trauma

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pĂ„gick fram till 1995. Följderna blev mĂ„nga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frĂ„n bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MĂ„nga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->