Sammanfattning BakgrundI dagens läge med en IT-bransch i kris med många besvikna aktieägare och ett föråldrat regelverk gällande vilseledande information vid börsintroduktioner är det av intresse att studera området närmare samt se vilka företag som lyckades respektive misslyckades med de mål som ställdes upp. SyfteAtt genomföra en undersökning för att se vilka företag som höll vad de lovade. Vidare att söka samvarierande faktorer mellan företagens framgång, gällande uppfyllande av uppställda mål i prospektet, och faktorer hos företaget vid noteringstidpunkten. FrågeställningVilka parametrar, hos företag, angivna i noteringsprospekt visar på, att de har skrivit ett seriösare prospekt gällande framtidsutsikter/mål, alternativt bättre lyckats prognostisera framtiden. MetodGenomförande av en statistisk surveyundersökning för att studera vilka företag som levde upp till målen.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.

Bakgrund: Närstående kan uppleva den palliativa vårdsituationen som mycket svår, då det kan vara första gången de konfronteras med en döende människa Att vara närstående till en palliativt sjuk patient kräver stöd åt den närstående, vilka kan vara vänner, familj, sjuksköterska eller i form av ekonomisk hjälp från samhället Syfte: Att kartlägga stöd till närstående då en patient får palliativ vård och stöd till närstående efter patientens död. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Sju kategorier framkom; att delta i stödgrupp, att få emotionellt stöd, att få praktiskt stöd, att vara delaktig i omvårdnaden, att främja hopp, att få stöd efter dödsfallet och att få information. Information som ges till en människa i kris når inte alltid fram. Att som sjuksköterska avsätta tid, vara påläst och inte använda ett svårt språk är avgörande för att samtalet ska falla väl ut.

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera pappors psykiska hälsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i långvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jämförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i användandet av copingstrategier beroende på när sjukdomen uppträder, barnets ålder, pappornas utbildningsnivå, etnicitet osv. Mitt intresse är också att undersöka om dessa pappor känner sig nedstämda eller deprimerade utifrån att deras barn är sjukt eller om det finns andra faktorer som påverkar pappornas psykiska hälsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

SammanfattningDet har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

Min uppsats intresserar sig för svenska företag i Argentina. Möjligheten till god vinst gör det attraktivt för företag att operera på den latinamerikanska marknaden varför Argentina blir intressant. Svenska företag har sedan sekelskiftet haft stora affärer i Argentina - ett land som relativt nyligen lidit en svår ekonomisk och politisk kris. Fördjupad kunskap om regionen har blivit allt viktigare. Idag ser den ekonomiska situationen bättre ut för Argentina, situationen är positivare än vad prognoserna förutspått och återigen lockas företag att etablera sig i landet.Uppsatsen problematiserar över hur svenska företag resonerar vid etableringsbeslutet, hur de etablerar sig och hur det sedermera har gått för dem i Argentina.

I Sverige föds varje år drygt 100 barn med Downs syndrom. Föräldrarna till dessa barn kan vid beskedet om att deras barn inte är friskt uppleva en omvälvande tid i sina liv eftersom de förväntningar de hade på sitt barn och sitt föräldraskap inte förverkligas. När vårdpersonal träffar dessa familjer behöver de kunskap om hur föräldrarna upplever sin situation. Syftet med denna studie är därför att belysa upplevelsen av att vara förälder till barn med Downs syndrom. Uppsatsen baseras på analys av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilkas resultat har granskats och sammanställts i teman som tillsammans bildar uppsatsens resultat.

Bedrägerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en bråkdel av gärningsmännen upptäcks. Bilden av hur dessa ser ut är splittrad i det nuvarande kunskapsfältet. Denna studie bygger på en enkät som med utgångspunkt från andra källor än offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som påverkar risken för bedrägerier, samt kasta ljus på dem som av olika skäl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmärker sig och vissa kännetecken framträder. De mest utmärkande riskfaktorerna är anonymitet, allmän ekonomisk kris och otydliga regler.

Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet.

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör.