Medarbetarnas kompetens och skicklighet Àr direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. SkÄnska kommuner stÄr de nÀrmaste Ären inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsÀgning av personal. Denna studies syfte Àr att undersöka om skÄnska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) pÄverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar och i sÄ fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras instÀllning Àr till 22§ LAS. Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begrÀnsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansÄgs begrÀnsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprÀtta avtalsturlistor.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar pÄ samband mellan arbetstillfredsstÀllelse, hÀlsa och effektivitet, blir det angelÀget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap fÄr för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt Àr dÀrför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras nÀrmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsstÀllande. För att fÄ en större förstÄelse betraktas problemet Àven ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att fÄ till stÄnd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka vilken pÄverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes pÄ ett stort tillverkande skÄnskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer frÄn tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade pÄ de tre avdelningarna, bl.a.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmÀngiltig definition av CRM vilket har lett till svÄrigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mÄtt vid mÀtning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skÀmtsamt brukar benÀmna att CRM stÄr för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mÄtt och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mÀtbara.

Bakgrund:Awareness definieras som nÀr en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas hÀndelser eller ha förnimmelser frÄn en operation dÄ han eller hon borde varit medvetslös. Det Àr en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgÄr kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness Àr ytlig anestesi, vilket hos sÀrskilda riskpatienter ibland kan vara svÄrt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns dÀrför ytterligare metoder att tillgÄ.

Radiofrekvensidentifiering, RFID Àr en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trÄdlös fjÀrravlÀsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av anvÀndningsomrÄde exempelvis inom sÀkerhetsomrÄdet och behörighetskontroller, spÄrning och mÀrkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra omrÄden. Det finns stora företag som har uppmÀrksammat den nya teknikens potential och gör dÀrför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Indien Àr en tillvÀxtmarknad med mÄnga möjligheter; det Àr en plats för nytÀnkande och frugala innovationer. Frugala innovationer Àr ett fenomen som Indien Àr vÀlkÀnt för. I grunden uppstÄr frugala innovationer genom sparsamhet i processen för att ta fram effektiva lösningar. Kunskapen om frugala innovationer och dess förhÄllningssÀtt kopplat till svenska energiföretag som Àr inom branschen för förnybara energikÀllor Àr dock begrÀnsad. DÀrför Àr innovationsmyndigheten Vinnova och Energimyndigheten intresserade av att se om det finns potential för ett antal svenska energiteknikföretag att lyckas etablera sig pÄ Indiens marknad för förnybara energikÀllor, dÀr effektivitet och sparsamhet Àr viktigt.

Bakgrund Lean Ă€r en managementmetod frĂ„n privata nĂ€ringslivet med ursprung frĂ„n Toyotas bilproduktion i Japan och Ă€r bĂ„de en filosofi om stĂ€ndiga förbĂ€ttringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer vĂ€ljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom omrĂ„det Ă€r ett aktuellt Ă€mne.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att besvara tre frĂ„gor:1. Varför vĂ€ljer vissa kommuner/verksamheter att tillĂ€mpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsĂ€ttningar?3. Finns det nĂ„gra faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid tvĂ„ offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i BorĂ„s vid VĂ€stra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har anvĂ€nts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skĂ€len för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgĂ„ng (Legitimitet!) Ă€n att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvĂ€nda bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean fĂ„r förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebÀra i olika verksamheter utifrÄn vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har Àven studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsÀttningar som kan pÄverka lösningen.Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat pÄ en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och Àven tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jÀmförts med varandra utifrÄn ett underlag som tagits fram ur litteraturen.

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) Àr förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassÀnger som finns pÄ omrÄdet fungerar inte tillrÀckligt bra. I denna studie anvÀndes sand frÄn StrÄssa (s.k. StrÄssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. TvÄ olika sorters filtermassor testades, obehandlad StrÄssamull (SM) och jÀrnoxyhydroxidbelagd StrÄssamull (JSM).

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har pÄverkats av de GIS-stöd som har införts pÄ SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas Àr till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats pÄ det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. UtvÀrderingen baseras till stor del pÄ en enkÀtundersökning som visar hur anvÀndarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har pÄverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbÀttringar har studerats. En omvÀrldsanalys har ocksÄ gjorts för att kunna jÀmföra SkogsGIS med GIS-system som anvÀnds pÄ andra skogsföretag.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmÀrksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare Àn ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsÀttning. DÀrigenom uppmÀrksammas ocksÄ hur personer som stammar och deras samtalspartner förhÄller sig till stamningen i syfte att Ästadkomma ett fungerande samtal.Studien visar pÄ att Àven om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfÀllen dÄ den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svÄrigheter hÀrleds till det moderna samhÀllets normer om effektivitet, konformitet och sjÀlvdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stÀmplar vissa personers talmönster som avvikande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjÀnster i de fordonssystem som ingÄr i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara pÄbörjat övergÄngen till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som Àr mÄngsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omstÀllningen frÄn invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krÀvs att ÄtgÀrder vidtas pÄ ett stort antal omrÄden.Om förband skall kunna upptrÀda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgÀnglighet, hög precision och i fÀrre antal, mÄste stor vikt lÀggas Ät att ökatillgÀngligheten hos de förband som ingÄr i insatsförsvaret.Civilt sker förÀndringar framförallt utifrÄn krav pÄ ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjÀnster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.ÄkerinÀringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militÀr teknologi, t.ex. Internet. Idag Àrdet precis tvÀrtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillÀmpning i militÀra miljöer.En möjlig vÀg för att öka den taktiska tillgÀngligheten och förbÀttra förutsÀttningarna förförbanden att bibehÄlla kravstÀlld uthÄllighet kan vara att införa telematikbaserade tjÀnsteri förbandens fordon..

Bakgrund: Svenskarna ligger idag i topp pÄ listan över andelen internetanvÀndare i befolkningen. Hela 94 procent av Sveriges befolkning anvÀnder internet och av dem har hela 84 procent nÄgon gÄng handlat pÄ internet. E-handeln vÀxer sÄ det knakar och det gör att konsumenternas krav pÄ leveransservice ökar. Man kan se det som att leveransservice har utvecklats till ett nytt konkurrensmedel för att kunna överleva pÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad.Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med studien Àr att undersöka och analysera svenska ehandelsföretags leveransservice för att bidra till en ökad förstÄelse för betydelsen av leveransservice. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrÄgor utformats:Hur arbetar utvalda svenska e-handelsföretag med leveransservice som konkurrensmedel?Hur lever utvalda svenska e-handelsföretag upp till konsumenternas krav pÄ leveransservice?Metod och tillvÀgagÄngssÀtt: Datainsamling har skett genom tvÄ metoder.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.