Sökresultat:
2024 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 48 av 135
Samverkan mellan habilitering och skola kring barn med funktionshinder
Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter.
Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp.
I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.
Att vÀnda frÄnvaro till nÀrvaro : en studie av skolans dokumentering och insatser
Denna studie undersöker vilka arbetssÀtt skolor anvÀnder för att vÀnda frÄnvaro till nÀrvaro för att skapa förutsÀttningar för elevens lÀrande. Det övergripande syftet med studien Àr att kartlÀgga skolors arbete och processer med att fÄ elever med lÄngvarig frÄnvaro att bryta mönstret och Äter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brÀnnpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsÀtt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frÄnvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrÀdare för  elevhÀlsoteamen vid fyra skolor i tvÄ kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer pÄ flera nivÄer, anpassning av kraven till elevens förmÄga, ett lÄngsiktigt arbete och frÄnvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgÄngsfaktorer..
Veteransoldatutredningen : en granskning av dess förslag till förbÀttring i frÄgan om psykisk ohÀlsa
14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militĂ€ra insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lĂ€mnade i oktober 2008 sitt slutbetĂ€nkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbĂ€ttring i frĂ„gan om psykologisk ohĂ€lsa, stressprevention, inför insats och med utgĂ„ngspunkt i litteraturen försöka förutsĂ€ga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essĂ€n ligger i att definiera stressreaktioner samt Ă„tgĂ€rder för stressprevention. DĂ€refter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-         Finns det en förankring i förslagen frĂ„n Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning pĂ„ preventiva Ă„tgĂ€rder?-         Ăr det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohĂ€lsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits frĂ„n denna studie Ă€r:Förslagen frĂ„n veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.
HĂ„llbar turismutveckling ur ett regionalt perspektiv : En komparativ studie av fyra regionala turismorganisationer
HÄllbar turism Àr ett högaktuellt Àmne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillÀmpas pÄ alla geografiska nivÄer och det grundlÀggande syftet Àr att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ?Brundtlandrapporten? har begreppen hÄllbar utveckling och hÄllbar turism behandlats i en stor mÀngd litteratur samt varit föremÄl för mÄnga diskussioner och debatter. Trots detta Àr bÄda begreppen och mÄnga av dess definitioner komplexa, otydliga och svÄra att operationalisera.
Upplevelsestig vid Malmö Airport : ett gestaltningsprogram ur ett landskapsvÄrdande perspektiv
Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt
uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och
deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia
Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland
Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och
fastighetsverksamhet vid respektive flygplats.
Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport
finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden
som finns i det omgivande landskapet för att gynna
biologisk mÄngfald samt öka informationen till
allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa
lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens
projektplan som beskriver hur flygplatsledningen
vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i
anslutning till flygplatsen.
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka
förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att
etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport
och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar
ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och
förvaltas.
Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av
landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta
och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och
inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och
kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett
natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn
rekreativa och estetiska aspekter.
Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö
Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig
pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att
upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden
samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja
rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som
en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med
att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja
rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart
verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket
ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i
arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen
hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska,
rekreativa och estetiska vÀrden.
UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att
undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar
som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens
nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen
undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan
tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och
bidra till en positiv utveckling av landskapet kring
flygplatsen.
Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram
som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser
den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras.
Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en
skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som
berörs av dess fysiska dragning kan skötas.
Avslutningsvis följer en slutdiskussion som
reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för
examensarbetet och den process som lett fram till
gestaltningsprogrammet..
RÀkna med lÀsförstÄelse
AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.
NÀrstÄendes nÀrvaro spelar roll - sjuksköterskors erfarenheter av HLR-förloppet
Inledning: Ett hjÀrtstopp sker plötsligt och krÀver akuta insatser som hjÀrt- lungrÀddning (HLR). PÄ sjukhus finns alltid personal nÀrvarande som Àr redo att gripa in utifrÄn riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjÀrtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur nÀrstÄendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR.
Barn till missbrukande förÀldrar : ur socialsekreterares perspektiv
Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.
Organisatoriska ramar : handledningens förutsÀttningar i behandlingsverksamhet
Handledning Àr en viktig stödfunktion för behandlare i vÄrdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn pÄ den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har pÄ handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade pÄ olika aspekter som spelade roll för hur vÀl handledningen utföll. Viktiga förutsÀttningar var ledningens instÀllning till handledning och deras stöd, liksom tillstÄndet i organisationen.
Miljöplanen - en kÀlla till förÀndring? : En fallstudie av miljömÄlsstyrning i JÀrfÀlla kommun
Den hÀr studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i JÀrfÀlla kommun för att underlÀtta och strukturera miljöarbetet inom kommunen. FrÄgorna som stÀlls Àr hur planens införande har förÀndrat arbetet i kommunen och om kommunen Àr pÄ vÀg att uppnÄ de miljömÄl som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig pÄ en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna JÀrfÀlla.FrÄgestÀllningarna besvaras genom intervjuer med miljömÄlens ansvariga samt analys av kommundokumentation. Metoden som har anvÀnts Àr grundad teori som innebÀr att undersökningen inte utgÄr frÄn redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrÄn resultatet.Resultatet visar att JÀrfÀlla kommun Àr pÄ god vÀg att uppnÄ uppsatta miljömÄl och att miljöplanen har lett till positiva förÀndringar i miljöarbetet. DÀremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mÄl..
Logistikdoktrin ett mÄste?
Den svenska Försvarsmakten har genomgÄtt efterkrigstidens störstaförÀndring. Försvarsmakten skiftar fokus frÄn invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning sÄ utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gÄ har det inteskrivits sÄ mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen.
Ett bortglömt förÀldraskap : anknytningsprocessens förutsÀttningar, risker och frÀmjande insatser vid adoption
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanstÀlla och analysera kunskapslÀget inom befintlig forskning om anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och deras adoptivförÀldrar och hur denna process kan frÀmjas. Metod var en systematisk litteratur studie baserad pÄ 32 artiklar. I resultatet fann författarna att en bra anknytning Àr en viktig bas för barns framtida utveckling samt att adoptivbarn löper större risk att drabbas av mental ohÀlsa jÀmfört med biologiska barn. En anknytningsrisk som kan drabba adoptivförÀldrar Àr post adoption depression. AdoptivförÀldrar behöver mer stöd jÀmförelse med andra förÀldrar samt att det finns för lite stödÄtgÀrder till adoptivförÀldrar pÄ barnhÀlsovÄrden.
FrÄgan om alkohol : En kvalitativ studie om distriktssköterskors interventioner vid riskbruk av alkohol
Syftet med studien Àr att belysa vilken erfarenhet personalen inom primÀrvÄrden har av att fÄnga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar Àven att undersöka deras erfarenheter av att stÀlla frÄgor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgÄngspunkt. Vid insamling av data anvÀndes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats pÄ fem olika vÄrdcentraler.
Utbildade lÀrare viktigt ?
Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lÀrare lÀrarexamen. Som studerande pÄ lÀrarutbildningen tyckte jag dÀrför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lÀrare har lÀrarexamen. För att fÄ en bred bild av detta omrÄde har jag lÀst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lÀrare. Utöver artiklarna har jag lÀst tidigare forskning inom omrÄdet, och det fanns olika Äsikter om det var viktigt eller ej att lÀrare hade lÀrarexamen, i bÄde tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lÀrare med lÀrarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa Äsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansÄgs vara viktigt att lÀrare har lÀrarexamen.
Vilket inflytande har den Àldre över sin tillvaro vid hjÀlp-
och stödinsatser
Syftet med denna studie var att fÄ en bild av den Àldres inflytande över sin tillvaro.SocialtjÀnstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga pÄ respekt för mÀnniskors sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet. UtgÄngspunkten för socialtjÀnsten ska vara rÀtten för den enskilde att sjÀlv fÄ bestÀmma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan mÀnniskor som för den enskilde fÄr stor betydelse. Metoden som anvÀndes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frÄgeomrÄden berörde: Àldres önskemÄl i det dagliga livet, Àndringar av inplanerade insatser samt den Àldres egen pÄverkan pÄ utformningen av stödet. Med begreppet sjÀlvbestÀmmande ansÄg mÄnga att det innebar att sjÀlv fÄ bestÀmma över sin tillvaro.