Sökresultat:
2024 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 45 av 135
Att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter : - möjligheter och hinder utifrÄn ett klassrumsperspektiv
VÄr studie handlar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan förebyggas utifrÄn ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt inom omrÄdet. UtifrÄn ett klassrumsperspektiv undersöks först och frÀmst elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur svÄrigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser Àr en vÀsentlig ÄtgÀrd för att förhindra att elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istÀllet för att fÄ erfara ?Jag- kan- upplevelser?.
VÄld i hederns namn - en frÄga om hederskulturens existens: en studie om hanteringen av hedersvÄld i Sverige
Uppsatsen syfte Àr att bidra med en diskussion till det omdebatterade Àmnet hedersrelaterat vÄld. Den debatt som har förts pÄ omrÄdet analyseras samt granskas utifrÄn dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka vÄldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvÄldet i samhÀllet. Min slutsats Àr att ordet hederskultur fortfarande Àr relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hÄllning utgÄr frÄn tesen - kultur som ett medel i förÀndrade livsomstÀndigheter och hur det kan förstÀrka en hederskultur i exil..
Medlemmarnas incitament till handel och investeringar i kooperativa föreningar : en jÀmförelse mellan LantmÀnnen och Södra SkogsÀgarna
En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ăgandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.
Högt blodtryck och Alzheimers sjukdom
VÀrldens befolkningar blir Àldre och allt fler mÀnniskor insjuknar dÀrför i den kognitionsdegenerativa sjukdomen Alzheimer. Eftersom möjligheterna att stoppa den kognitiva/neurala degenerativa processen Àr begrÀnsade mÄste insatser mot sjukdomen byggas pÄ förebyggande ÄtgÀrder. Denna studie fokuserade pÄ högt blodtryck, HTN, som en av de potentiellt modifierbar riskfaktorerna för Alzheimer. Syftet med studien var att förtydliga vad genomförda studier visar gÀllande eventuella samband mellan HTN och Alzheimer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med metaanalys.
Hur upplevs arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa?
Arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa Àr idag ett vÀxande folkhÀlsoproblem och en orsak till att lÄngtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebÀr en stor samhÀllsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, dÀr fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa upplevdes och via bakomliggande faktorer vÀcka reflektioner över preventiva insatser i samhÀllet. I resultatet framkom tydligt att organisationsförÀndringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes pÄ livsbejakande kÀnslor genom en maktlöshet och brist pÄ ÄterhÀmtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krÀvs en utökad forskning inom sjukfrÄnvaro och intervention.
Det halmstrÄ vi behövde : Lindrat lidande hos förÀldrar till cancersjuka barn
Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi Àr utbredd, kronisk, migrerande muskelsmÀrta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar dÀr 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sÀtts med hjÀlp av en detaljerad smÀrtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smÀrta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi Àr okÀnd varför det Ànnu inte finns nÄgon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spÀnner över ett brett omrÄde frÄn farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgÄr frÄn tvÄ av Stockholms lÀn utvecklade vÄrdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms lÀns landsstings vÄrdprogram frÄn 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan frÄn 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi anvÀnder för att uppnÄ smÀrtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i Äldern 18-65 Är.
Styrning i offentlig sektor -En studie av socialtjÀnsten i Göteborg
Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar pÄ att det hindrar dem frÄn att göra ett rÀttssÀkert arbete. Lösningen pÄ de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. SocialtjÀnstens övergripande mÄl Àr att skapa sÄ goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmÀtning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjÀlpa socialtjÀnsten att nÄ detta övergripande mÄl.
Upplevda svÀljningssvÄrigheter vid cancer i struphuvud och nedre svalg : En studie baserad pÄ patientrapportering efter cancerbehandling med inriktning pÄ livskvalitet och logopedens insatser
Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.
Kriminella ungdomsgÀng : - en studie om grupptillhörighet, gÀngkriminalitet och professionellas insatser
Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.
Samverkar myndigheter och organisationer i LuleÄ kommun?: en studie om samverkan kring ungdomars nyttjande av narkotika
Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.
SÀrskilda insatser i matematik : -en studie av innehÄllet i specialundervisning för elever i Äk 1-3
Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.
Fallstudie över Linköpings lokala Agenda 21 handlingsplan. Undersökning av övergripande stÄndpunkter för utformning samt mÄlgenomförande för sektorsomrÄdet energi
Denna studie Àr en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar pÄ och hur genomförandet av mÄl ser ut. Jag har i min undersökning utgÄtt frÄn en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns mÄlformuleringar och mÄlgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgÄngspunkter. Studien syftar Àven till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mÄl som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning Àr att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsomrÄden och visioner till stor del utgÄtt frÄn kommunens tidigare miljöarbete.
Hungerns Ansikte : En studie av nyhetsrapporteringen om det svÀltdrabbade Afrikas horn 2011
Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svÀltkatastrofen pÄ Afrikas horn 2011 utvecklades och förÀndrades frÄn en mÄnad innan och en mÄnad efter att FN den 20 juli samma Är förkunnade att omrÄdet var drabbat av svÀlt. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förÀndrades efter 20 juli för att sÀtta dagens rapportering i förhÄllande till tidigare rapportering av svÀltkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen Àr avgörande för omvÀrldens respons.I denna uppsats stÀlls fyra forskningsfrÄgor; Hur förÀndrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhÄllande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhÄller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa Àmnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?PÄ vilket sÀtt skiljer sig rapporteringen Ät innan och efter 20 juli 2011 i förhÄllande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill sÀga vilken form av uppmÀrksamhet fÄr landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras pÄ ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkÀnsla hos en publik som blivit mÀttade av en viss typ av rapportering). Denna studie Àr en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys dÀr data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jÀmföra data mellan de bÄda lÀnderna pÄ ett konkret sÀtt. DÀrefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de bÄda lÀnderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och sÄledes visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket Àr i linje med teorierna om katastrofrapportering.
Föredra att förebygga - En litteraturstudie om sjuksköterskans preventiva insatser mot trycksÄr.
Pressure ulcers cause a lot of patients unnecessary suffering. This suffering could be decreased through improved knowledge about prevention, so that pressure ulcer will not appear. The purpose with this review was to study how nurses assess risk and prevent pressure ulcer, and to study how nurses use available knowledge. The method consisted of searches in databases and searching trough references. Our result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews.
En meningsfull tillvaro : En studie om Àldres kÀnsla av meningsfullhet genom hemtjÀnstens verksamhet
En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrÄn beviljade hemtjÀnstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt bistÄndshandlÀggare och analyser av empirin har utgÄtt frÄn symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som Àr centralt för den enskilde för att kÀnna meningsfullhet Àr den sociala interaktionen tillsammans med andra mÀnniskor, att boendemiljön Àr trivsam och önskvÀrd samt att den enskilde har en kÀnsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, pÄverkar dessa aspekter Àr studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med kÀnslan av meningsfullhet. .