Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark.Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

The purpose of this study is to describe and analyze a group of participants (social workers, contact families and the young adults who had been given a contact family as children) and monitor their experience of the intervention contact family and its goals, contents and design. We also wanted to look into what goals and guidelines are available regarding the interventions design and contents. We also looked into parts of the intervention which the participants found most useful for them individually. The method we used in our study was qualitative interviews. We compared and analyzed our results to research made on the subject and the theoretical frame.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Nilsson, J Skolan som arena för förebyggande och främjande insatser. En kvalitativ intervjustudie om två Malmöskolors tillämpning av skolbaserade metoder. Examensarbete i folkhälsovetenskap10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och omvårdnad, 2007. Senare års forskning framhäver skolans roll som arena för förebyggande arbete. Idag är det dock få skolor som på ett systematiskt sätt tillämpar effektiva program för ungas sociala, emotionella och akademiska inlärning.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola.

Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.