Sökresultat:
2005 Uppsatser om Samhällets insatser - Sida 31 av 134
PersonrÄn i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrÄn i Köpenhamn och Malmö
Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Ăresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.
Dom kommer hem pÄ vÄra villkor och ser oss dÀr vi Àr! : Nyblivna förstagÄngsförÀldrars upplevelser av hembesök frÄn BarnavÄrdscentralen.
Bakgrund: Nyblivna förstagÄngsförÀldrar kÀnner sig oförberedda nÀr de kommer hem efter förlossning och mÄnga mÄr dÄligt. BarnhÀlsovÄrden ska genomsyras av förÀldrastöd, hÀlsofrÀmjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna förÀldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: FörÀldrar har behov av stöd frÄn professionella.
UtvÀrdering av hÀlsokurvan avseende effekt av förebyggande hÀlsovÄrd
Bakgrund: Sedan 1997 har man pÄ FöretagshÀlsovÄrden Volvo i Skövde anvÀnt ?HÀlsokurvan?. Det Àr en individuell hÀlsoprofil som man erbjudit alla 30-Äringar eller alla personer efter tvÄ Ärs anstÀllning. Som grund för valet av ?HÀlsokurvan? lÄg interventionsprogrammet ?Lev hela livet? som anvÀndes under 90-talet i Skaraborg.
Sjuksköterskans upplevelser av internationella militÀra insatser: En litteraturstudie
Att vara sjuksköterska och vara pÄ internationell militÀr tjÀnstgöring innebÀr stora utmaningar. De utsÀtts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svÄrt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militÀr tjÀnstgöring. Sjuksköterskor pÄ internationella militÀra insatser tillhör tvÄ olika yrkeskategorier, soldater och sjukvÄrdspersonal. Deras primÀra uppgift i fÀlt Àr att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstÄ situationer dÀr de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan mÀnniska.
Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv
Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.
Vilka specialpedagogiska insatser Àr lÀmpliga frÄn skolan för barn som lever i familjer dÀr relationsvÄld förekommer.
Syftet med detta arbete Àr att fÄ mer kunskap om vad det innebÀr att fÄ vÀxa upp i vÄldets nÀrhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som Àr lÀmpliga frÄn skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhÄllanden och vilka effekter vÄldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhÄllande som rÄder dÀr. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvÄld i familjen, Àr upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning frÄn specialpedagog och rektors stöd behövs för att försÀkra barnet en sÄ fungerande tillvaro som möjligt.
HÀlsofrÀmjande skola : elevers uppfattningar om delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete
Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.
LÀslÀxan. En studie om lÀrares syn pÄ förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen
Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.
Sverige ? ett varumÀrke? : Hur Visit Sweden marknadsför Sverige internationellt
Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.
En studie av specialpedagogik i Litauen
Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.
?Vi behöver ocksÄ stöd? ? en empirisk studie om nÄgra pedagogers insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med denna uppsats Àr att som blivande pedagoger belysa hur man gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de elever i behov av sÀrskilt stöd genom deras skolgÄng pÄ ett gynnsamt sÀtt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilket gör det hÀr temat stÀndigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta Àmne för att vi personligen ville förvÀrva större kunskaper kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Vad Àr pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjÀlpa dessa elever och vad gör man för att underlÀtta dessa elevers skolgÄng och för att fÄ fram deras kvaliteter pÄ bÀsta möjliga sÀtt.? I litteratur delen sÄ har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestÀmmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjÀlpa dessa elever.
Lönsamhet av CRM hos företag : En fallstudie pÄ vilka mÄtt företag i Sverige anvÀnder för att berÀkna sin lönsamhet av CRM
Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmÀngiltig definition av CRM vilket har lett till svÄrigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mÄtt vid mÀtning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skÀmtsamt brukar benÀmna att CRM stÄr för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mÄtt och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mÀtbara.
?Man gÄr inte in som en paragrafryttare, utan man Àr ÀndÄ en mÀnniska med kÀnslor.? - Hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med den Àldre.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med vÄrdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever man som bistÄndshandlÀggare makt i mötet med vÄrdtagaren?? Hur hanterar bistÄndshandlÀggarna makt/maktlöshet och hur pÄverkar detta beslutet om bistÄnd?? Vad pÄverkar den upplevda makten hos bistÄndshandlÀggarna och vad fÄr det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med Ätta bistÄndshandlÀggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta fÀrgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den Àldre. De tar avstÄnd frÄn att de utövar makt mot vÄrdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att pÄverka.
Om sociala sÄrbarheter i relation till naturkatastrofer
Syftet med denna uppsats Àr att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sÄrbarhet i relation till naturkatastrofer i allmÀnhet. SÄrbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sÄrbarhet, som Àr en undergrupp till sÄrbarhetsfÀltet, har studerats förhÄllandevis lite. Genom att ta reda pÄ vilka mÀnniskor/grupper av mÀnniskor som Àr mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta vÀlgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, sÄvÀl som akuta insatser i hÀndelse av en naturkatastrof. Tanken Àr att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sÄrbarhet i en utvald kommun vid VÀnerns strand. VÀnern Àr som kÀnt hotad av ökad översvÀmningsrisk i samband med klimatförÀndringar och vikten av att undersöka social sÄrbarhet dÀr Àr stor.
Skolutveckling och Skolutvecklingsbehov, Tio skolledarperspektiv
Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den
specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden
skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka
skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill
ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..