Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre.

Sedan mitten på 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitära insatser i en större omfattning än tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö därhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militära engagemangetskall öka så att en dubblering av utlandsstyrkans förmåga åstadkoms. Under de senaste 25 åren harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lågintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehåller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för våldsutövningen vilket även återspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

Denna studie beskriver en läsmodell som utvecklats av en grupp pedagoger vid en svensk grundskola. Studiens syfte var att undersöka om de förändringar i arbetssätt, läsaktiviteter och läsmiljöer som genomfördes främjade elevernas läsförståelse och läskompetens. Utifrån ett special-pedagogiskt perspektiv granskades de specifika insatser som gjordes för elever med låga resultat på läsförståelsetest. I studien undersöktes även vilken inverkan läsmodellen hade på elevernas läslust och intresse för läsning. I studien har använts en kombination av kvalitativa och kvantitativa tillvägagångssätt.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Introduktion: I Sverige lever upp till en tiondel av alla barn med någon form av långvarig sjukdom, vilket kan få konsekvenser för hela familjen. Huvudmålet för barnhälsovården är att medverka till så god hälsa som möjligt för alla barn. Långvarig sjukdom är inte per automatik förenligt med ohälsa vilket tyder på att barnhälsovårdens insatser kan vara betydelsefulla för dessa familjer. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter vid hälsofrämjande insatser då barnet på grund av långvarig sjukdom har kontakt med flera vårdinstanser.Metod: En större kvalitativ studie med 15-20 halvstrukturerade intervjuer planeras. En pilotstudie där fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades har utförts för att pröva metoden.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.