Sökresultat:
4116 Uppsatser om Samhället kontra individen - Sida 24 av 275
Individen i fokus : Sektionschefers behov av utveckling pÄ ett stort svenskt företag
MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.
Spela med ?riktning? : En sja?lvstudie i att o?va improvisation
Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.
Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat
Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.
Samband mellan mÄlorientering, motivationsklimat, upplevd prestation och tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro hos ungdomar i alpin utförsÄkning
Achievement Goal Theory (AGT) utgÄr ifrÄn att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i tvÄ mÄlinriktningar; ego och task. Individen pÄverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av mÄlinriktning. Motivationsklimatet och mÄlinriktningarna anses pÄverka hur individen agerar och hanterar t.ex. Àngslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella mÄlinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av trÀnare, trÀningskamrater och förÀldrar, tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro och upplevd prestation.
VÀgen tillbaka- En systematisk litteraturstudie om traumatiska hjÀrnskador
Bakgrund: Varje Är drabbas flera individer av traumatiska hjÀrnskador orsakade av yttre vÄld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvÄrigheter som pÄverkar och förÀndrar livet. Individen gÄr frÄn att vara sjÀlvstÀndig till att bli beroende av andras hjÀlp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjÀrnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick frÄn en vÀl formulerad och klar frÄga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, vÀrderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades pÄ en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjÀrnskada upplevde begrÀnsningar i vardagen och hade en rÀdsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes bÄde positivt och negativt för individen.
Diskrepanser mellan förmedlad och upplevd identitet
Syfte: Syftet Àr att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anstÀllda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt Àven hur de upplever sjÀlva förmedlingen. Metod: Med hjÀlp av individuella intervjuer har vi faststÀllt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anstÀllda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan anvÀndas för att pÄverka anstÀllda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara vÀldigt stora och mÄnga aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade frÄn organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget sÄ lÀnge det finns nÄgon aspekt hos organisationens identitet som gör intrÄng pÄ nÄgon aspekt av individens identitet..
De anstÀlldas friskvÄrd, en angelÀgenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning pÄ friskvÄrd för sina anstÀllda och dess inverkan pÄ den enskilde individen
Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..
Ljudsignalens inverkan pÄ individens uppfattning av varningsmeddelanden
Uppsatsen behandlar ett antal teorier om vilken pÄverkan ljudsignaler har pÄ individen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur individen pÄverkas av ljudsignaler och kopplar ihop ljudsignaler som en teknisk produkt Àr avsedd att förmedla. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna utforska fenomenet utfördes ett experiment med hjÀlp av musikprogrammet Acoustica Mixcraft och Ätta stycken ljudsignaler, varav 16 personer deltog i undersökningen. FaststÀllning av data presenterades i 3 tre- vÀgs ANOVA. Resultat pÄ ? nivÄ redovisas, samt en interaktion mellan faktorer.
? Du som Àr sÄ söt och trevlig, hur kan inte du ha trÀffat nÄn?? : En kvalitativ studie om normerna kring att leva i en tvÄsamhet
Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstÄnd kring att leva i en tvÄsamhet samt om hur vi pÄverkas av detta. Syftet med studien Àr att undersöka individers motivation och vÀrderingar kring att leva i nÄgon typ av tvÄsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhÀllskritisk ansats ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv och med hjÀlp av Ätta kvalitativa intervjuer undersöks individernas vÀrderingar och motivation kring tvÄsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet Àr nÀra sammanlÀnkat med tvÄsamhet och relationer. Att ingÄ ett Àktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvÄng av individerna utan ses som en del av ett  sjÀlvförverkligande.
Individen bakom sjukdomen- Ulcerös colit och Morbus crohn : - Ulcerös kolit och Morbus crohn
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) Àr en av samhÀllets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som pÄverkar mag- tarm kanalen, dÀr Ulcerös kolit och Morbus crohn Àr de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna Àr kroniska, inflammatoriska och upptrÀder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar pÄverkar vuxna individers livskvalitet bÄde psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna pÄverkar individernas livskvalitet och kan bidra till Ängest, depression och social isolering.
Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum
Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.
Individers agerande vid investerings- och avyttringsbeslut i aktier - en analys av regret theorys giltighet
Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att vi generellt sett inte kan sÀga om individuella investerare agerar enligt regret theory eller inte. En del resultat tyder dock pÄ att vissa effekter inom teorin Àr applicerbar pÄ individuella investerare. Vi kan urskilja trender som tyder pÄ att individen beter sig pÄ ett visst sett och resonerat kring varför han beter sig sÄ. Individen föredrar alltid det sÀkra alternativet om förluster eller stora vinster stÄr pÄ spel. Om skillnaden i sÀkerhet Àr vÀldigt liten försummar han den.
Styrmansyrket : FörvÀntan kontra verklighet
Med de nya implementeringarna av ISPS-koden sÄ Àr det svÄrt att fÄ en insikt i styrmansyrket. Hur skulle nya studenter veta vad de ansöker till nÀr de vill bli ovan nÀmnda styrmÀn.   Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda vad förvÀntan pÄ styrmansyrket Àr inom den svenska handelsflottan. Intervjuerna utfördes pÄ tredjeÄrsstudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige angÄende bilden pÄ styrmansyrket som de fÄtt under sin fartygsförlagda styrmanspraktik. FörvÀntan jÀmfördes sedan med den bild de fÄtt under ombordtiden.   Resultaten visade att styrmansyrket inte kan liknas vid nÄgot landjobb och att man mÄste uppleva styrmansyrket för att förstÄ sig pÄ styrmansyrket..
NURSES POSSIBILITIES OF IDENTIFICATION OF PAIN AMONG PATIENTS DIAGNOSED WITH DEMENTIA
BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.
"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning
VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Ă
ttiotalister pÄstÄs i undersökningar vara den första generationen som genom att vÀxa upp i det senmoderna samhÀllet ska ha utvecklat andra vÀrderingar gÀllande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebÀra att de Àr bÀttre anpassade till spelreglerna pÄ dagens arbetsmarknad. DÀrför vill vi ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ättiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgÄ högskolestudier. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: vad driver individen till att vÀlja högre studier, hur har det senmoderna samhÀllet och arbetsmarknaden pÄverkat individens val att studera och pÄ vilket sÀtt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ättiotalister nÀr det gÀller studier och arbetsmarknad.