Sök:

Sökresultat:

4116 Uppsatser om Samhället kontra individen - Sida 24 av 275

Individen i fokus : Sektionschefers behov av utveckling pÄ ett stort svenskt företag

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Spela med ?riktning? : En sja?lvstudie i att o?va improvisation

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Samband mellan mÄlorientering, motivationsklimat, upplevd prestation och tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro hos ungdomar i alpin utförsÄkning

Achievement Goal Theory (AGT) utgÄr ifrÄn att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i tvÄ mÄlinriktningar; ego och task. Individen pÄverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av mÄlinriktning. Motivationsklimatet och mÄlinriktningarna anses pÄverka hur individen agerar och hanterar t.ex. Àngslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella mÄlinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av trÀnare, trÀningskamrater och förÀldrar, tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro och upplevd prestation.

VÀgen tillbaka- En systematisk litteraturstudie om traumatiska hjÀrnskador

Bakgrund: Varje Är drabbas flera individer av traumatiska hjÀrnskador orsakade av yttre vÄld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvÄrigheter som pÄverkar och förÀndrar livet. Individen gÄr frÄn att vara sjÀlvstÀndig till att bli beroende av andras hjÀlp och stöd i vardagen.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjÀrnskada.Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick frÄn en vÀl formulerad och klar frÄga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, vÀrderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades pÄ en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjÀrnskada upplevde begrÀnsningar i vardagen och hade en rÀdsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes bÄde positivt och negativt för individen.

Diskrepanser mellan förmedlad och upplevd identitet

Syfte: Syftet Àr att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anstÀllda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt Àven hur de upplever sjÀlva förmedlingen. Metod: Med hjÀlp av individuella intervjuer har vi faststÀllt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anstÀllda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan anvÀndas för att pÄverka anstÀllda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara vÀldigt stora och mÄnga aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade frÄn organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget sÄ lÀnge det finns nÄgon aspekt hos organisationens identitet som gör intrÄng pÄ nÄgon aspekt av individens identitet..

De anstÀlldas friskvÄrd, en angelÀgenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning pÄ friskvÄrd för sina anstÀllda och dess inverkan pÄ den enskilde individen

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Ljudsignalens inverkan pÄ individens uppfattning av varningsmeddelanden

Uppsatsen behandlar ett antal teorier om vilken pÄverkan ljudsignaler har pÄ individen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur individen pÄverkas av ljudsignaler och kopplar ihop ljudsignaler som en teknisk produkt Àr avsedd att förmedla. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna utforska fenomenet utfördes ett experiment med hjÀlp av musikprogrammet Acoustica Mixcraft och Ätta stycken ljudsignaler, varav 16 personer deltog i undersökningen. FaststÀllning av data presenterades i 3 tre- vÀgs ANOVA. Resultat pÄ ? nivÄ redovisas, samt en interaktion mellan faktorer.

? Du som Àr sÄ söt och trevlig, hur kan inte du ha trÀffat nÄn?? : En kvalitativ studie om normerna kring att leva i en tvÄsamhet

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstÄnd kring att leva i en tvÄsamhet samt om hur vi pÄverkas av detta. Syftet med studien Àr att undersöka individers motivation och vÀrderingar kring att leva i nÄgon typ av tvÄsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhÀllskritisk ansats ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv och med hjÀlp av Ätta kvalitativa intervjuer undersöks individernas vÀrderingar och motivation kring tvÄsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet Àr nÀra sammanlÀnkat med tvÄsamhet och relationer. Att ingÄ ett Àktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvÄng av individerna utan ses som en del av ett  sjÀlvförverkligande.

Individen bakom sjukdomen- Ulcerös colit och Morbus crohn : - Ulcerös kolit och Morbus crohn

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) Àr en av samhÀllets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som pÄverkar mag- tarm kanalen, dÀr Ulcerös kolit och Morbus crohn Àr de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna Àr kroniska, inflammatoriska och upptrÀder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar pÄverkar vuxna individers livskvalitet bÄde psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna pÄverkar individernas livskvalitet och kan bidra till Ängest, depression och social isolering.

Museum i r?relse: En antropologisk studie av utveckling p? ett regionalt museum

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Individers agerande vid investerings- och avyttringsbeslut i aktier - en analys av regret theorys giltighet

Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att vi generellt sett inte kan sÀga om individuella investerare agerar enligt regret theory eller inte. En del resultat tyder dock pÄ att vissa effekter inom teorin Àr applicerbar pÄ individuella investerare. Vi kan urskilja trender som tyder pÄ att individen beter sig pÄ ett visst sett och resonerat kring varför han beter sig sÄ. Individen föredrar alltid det sÀkra alternativet om förluster eller stora vinster stÄr pÄ spel. Om skillnaden i sÀkerhet Àr vÀldigt liten försummar han den.

Styrmansyrket : FörvÀntan kontra verklighet

Med de nya implementeringarna av ISPS-koden sÄ Àr det svÄrt att fÄ en insikt i styrmansyrket. Hur skulle nya studenter veta vad de ansöker till nÀr de vill bli ovan nÀmnda styrmÀn.    Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda vad förvÀntan pÄ styrmansyrket Àr inom den svenska handelsflottan. Intervjuerna utfördes pÄ tredjeÄrsstudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige angÄende bilden pÄ styrmansyrket som de fÄtt under sin fartygsförlagda styrmanspraktik. FörvÀntan jÀmfördes sedan med den bild de fÄtt under ombordtiden.    Resultaten visade att styrmansyrket inte kan liknas vid nÄgot landjobb och att man mÄste uppleva styrmansyrket för att förstÄ sig pÄ styrmansyrket..

NURSES POSSIBILITIES OF IDENTIFICATION OF PAIN AMONG PATIENTS DIAGNOSED WITH DEMENTIA

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->