Sökresultat:
1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 35 av 68
LÀrarens roll i förÀndring
Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.
Hur designar man ett tapetmönster för fondvÀggar och hur ser designprocessen ut?
Hur designar man ett tapetmönster för fondvÀggar och hur ser designprocessen ut? I alla tider har mÀnniskan dekorerat hemmets vÀggar, alltifrÄn grottmÀnniskans inristningar till den moderna mÀnniskan som fÀster sjÀlvhÀftande vÀggdekorationer pÄ sina vÀggar. Budskapen kanske inte Àr detsamma dÄ som nu, men alla har vi nÄgot vi vill uttrycka. Det vi tycker Àr intressant just med tapeter Àr att det har funnits sÄ pass lÀnge och att mönstren i sig inte har förÀndrats sÀrskilt mycket frÄn början av 1800-talet fram tills nu. MÄnga Àldre motiv kommer igen som till exempel medaljonger och vÀxter.
VEGETATIONENS INVERKAN P? CH4 OCH CO2 FL?DEN I ARKTIS VID ?KAD TEMPERATUR OCH NEDERB?RD
Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket
f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen
av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att
avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d?
tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.
Lite historia rensar magen
Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.
Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Hysteri i Sverige : Sjukdomen, dess orsak och botemedel genom tre svenska lÀkares verk under Ären 1875?1930
Den hÀr uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska lÀkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. FrÄgor som stÄr till grund för undersökningen Àr hur dessa lÀkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur lÀkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskÀlla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) dÄ den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar ocksÄ kvinnans sociala stÀllning, de sÄ kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer ocksÄ att fungera som forskningslÀge, vilket jag har valt att utgÄ ifrÄn i undersökningen..
Detsvenska lÀroverket skildrat hos nÄgra skönlitterÀra författare
Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).
Songs from Letters: en interpretation med texten som utgÄngspunkt
Songs from Letters, av den amerikanska tonsÀtterskan Libby Larsen, Àr fem sÄnger med texter hÀmtade ur brev som ansetts vara skrivna av Calamity Jane. Hon levde i Amerikas vilda vÀst under 1800-talets andra hÀlft och enligt myten skrevs breven till hennes bortadopterade dotter Janey. Senare forskning har visat att breven med all sannolikhet inte Àr Àkta. Syftet med detta arbete Àr att undersöka textens betydelse för den musikaliska interpretationen av dessa sÄnger. Arbetet bestÄr av tvÄ parallella undersökningar.
Musikalisk utveckling genom improvisation och komposition : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete
Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.
Att restaurera forna tiders bestÄndsstruktur : ett exempel frÄn JÀmtgaveln
In Sweden today so-called "prescribed nature conservation burning" is performed due to the change in silvicultural law, certification and an increased knowledge regarding the field of fire in the forest landscape. The aim is to re-create structures and qualities made by the fire regimes of the past, though on a much smaller geographical scale. The structures and qualities to be re-created are for example broad leaf stands, trees with large diameter, heterogeneous stands regarding variables such as age and diameter. If we increase our knowledge of the constitution of forests characterized by fire, then we will be able to set goals for what achievements to reach both on landscape scale and stand scale.
The aim of this paper is to try to describe how a stand from the past was composed regarding mainly the spatial arrangement and compare it with the stand of today in the same place. This to be done by using relict material, that is stumps and dead standing trees.
TvÄ göteborgska skolbiblioteks historia, Hvitfeldtska och BurgÄrden. En studie i Göteborgs skolbiblitoekshistoria och i litterÀra elevaktiviteter.
Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).
En ja?mfo?relse mellan ramverk fo?r att utveckla hybridapplikationer
Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.
Lokaler och redskap i Idrott och hÀlsa : En studie om lokal- och redskapstillgÄngar pÄ grundskolan och gymnasieskolan
Vid starten av idrottsundervisningen pÄ 1800-talet fanns en problematik gÀllande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av Ärhundradet hade regelbunden tillgÄng till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsstÀllande redskap till förfogande eller ej. DÀrför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslÀrare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utstrÀckning de har det. Denna studie baseras pÄ en webbenkÀt som har skickats ut till idrottslÀrare för att uppfylla syftet.
Dyrbara experimenter : Införandet av modernare gatubelysning i Falu stad 1863-1888
Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.
Rörelse, mötesplats, blandning : ledord för samtidens stationssamhÀlle.
Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.