Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan de olika värdena- humanistiska respektive hedoniska, som man har i ungdomsåren och hur de hänger ihop med människors välbefinnande senare i livet. Välbefinnandet senare mäts utifrån fyra beståndsdelar; partnerrelationer, familjeklimat, livstillfredställelse och psykiskt välmående. Därefter utfördes en korrelationsanalys för att kontrollera sambandet mellan välbefinnande och sociabilitet. Data var hämtad från en longitudinell studie som påbörjades 1955, kallad Solna projektet. Vid första tillfället var deltagarna 16 år och vi använde oss av data om välbefinnande när de var 35 år.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning av slumpmässigt valda bolag på Stockholmsbörsen se om det går att finna en ett mönster mellan avkastningen och nivån på företagens q- värde. Utifrån problemformuleringen har en undersökning gjorts på en urvalspopulation som innefattar 50 observatoner per år under 1993- 2003. Materialet analyserades sedan statistiskt och slutsatsen är att undersökningen kan visa att det inte finns något statisitiskt säkerhetsställt samband mellan Tobins q och avkastning, under undersökningsperioden. Analyserna har utförts på hela perioden om 11 år , men även sambandet månad för månad har undersökts för att försäkra att det inte finns några månatliga anomalier..

Avsättningar till pensioner har i Sverige länge varit en stor och osäker post i många företags balansräkningar, eftersom en enhetlig rekommendation om hur pensionsåtaganden ska redovisas har saknats. Från och med 2004 gäller Redovisningsrådets rekommendation RR 29, men den fick tillämpas redan 2003. Införandet av redovisning av pensionsåtaganden enligt RR 29 beskrivs som ett omfattande och komplicerat projekt som kräver planering, tid och resurser. För att kunna beskriva hur förändringen har genomförts, upplevts och utvärderats, har vi genomfört en fallstudie av tre företag som valt att redovisa enligt RR 29 redan 2003. Undersökningen visar att företagen trots regelns komplicerade karaktär lyckats erhålla tillräcklig mängd och rätt typ av information för att kunna ändra sina redovisningsrutiner inom den stipulerade tiden.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke ? finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensionerna enligt Five Factor-modellen och attityder till andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Även eventuella skillnader mellan könen och åldersgrupper i relation till New Age studeras. Studien utfördes som en kvantitativ undersökning i form av en enkät, bestående av en svensk översättning av Big Five Inventory (BFI) för att mäta personlighet och New Age Orientation Scale (NAOS) för att mäta attityder till andlighet och de livsåskådningar som karaktäriserar New Age. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan personlighetsfaktorn Öppenhet och människor som tilltalas av andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Inga relationer till de andra personlighetsfaktorerna inom Five Factor-modellen och New Age konstaterades.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var därmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och våld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare våld. Data hämtades från en Svensk populationsbaserad studie baserad på 2500 20-24 åringar. Den aktuella studien fann att beroende på vilken variant av genen man besitter, kommer man att påverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer såsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med våld..

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga varför och på vilket sätt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill även undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. Frågeställningar härledda utifrån den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.