Syfte och frågeställningarStudien avser att mäta sambandet mellan betyg i idrott och hälsa och spenderad tid på fysisk aktivitet utöver skolidrotten i årskurs nio. Frågeställning:Finns det något samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hälsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i så fall ut? MetodTotalt 91 elever i årskurs nio från två olika skolor fick besvara en pilottestad enkät med frågor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet på fritiden. Samband mellan elevens betyg och aktivitetsgrad analyserades med hjälp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervärden för att medelbetyg skulle kunna beräknas med avseende på hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras på 86 fullständigt ifyllda enkäter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och aktivitetsgrad.

Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.

Genom att undersöka hur ungdomar mår i dagens samhälle kan både negativa och positiva faktorer upptäckas. De negativa kan förebyggas och förändras, de positiva bibehållas och förbättras. Ungdomarna är de som ska ta över samhället efter nuvarande generation. För att främja ett välmående samhälle i framtiden bör välmående ungdomar främjas idag. Syftet med studien var att göra en jämförelse mellan hur det var att vara ung i Piteå år 1993 och år 2006.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lär sig är inriktat på att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare än de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur förhållandet mellan gestaltning och vetenskap står sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jämförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de båda universiteten. Resultatet visar både skillnader och likheter mellan utbildningen på de valda universiteten, vilket åskådliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom och hur detta samband påverkas av föräldrakontroll och instrumentellt föräldraskap. Enkäter från 315 familjer användes. En medieringsanalys gjordes som visade att föräldrakontroll delvis medierar sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med föräldra-barnrelationen samt föräldrars psykiska ohälsa..

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer går till mellan föräldrar och förskollärare under inskolning på en tysk förskola och två svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick från en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer och observationer med föräldrar och förskollärare. Förutom att belysa hur etableringen går till och vikten av den, tar vi även upp faktorer som kan påverka etableringen av relationer. Det första mötet är bland det viktigaste som finns när en ny relation etableras poängterar såväl föräldrar som förskollärare. Det kan bero på att det är just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan föräldrarna och förskollärarna.

En problemanalys och djupdykning i en dokumentärmakares vardag omfattande projektet Mellan Himmel och Jord. Texten diskuterar begrepp kring dokumentära gestaltningar och hur man ställer sig till dessa beroende av sin situation som filmare..

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen när det gäller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. Frågeställningarna var: Hur påverkas flickors respektive pojkars hälsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn på framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sågs i föreliggande arbete som en form av stress. Frågeställningarna besvarades med hjälp av en korrelationsanalys av enkätsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd på annat håll.

Syftet med denna uppsats är att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmäklare och bank i samband med en bostadsförsäljning mellan två privatpersoner. Som analysverktyg används en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestående av kortsiktiga flöden och långsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras på nätverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mäklare och bank tycks vara att få del av varandras kunder.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.