Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vÄr uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestÄtt av antingen Skillpoints eller vÄra egna idéer..

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Uppsatsen behandlar sponsorrelationens hÀndelseförlopp ifrÄn eventets perspektiv. IfrÄn matchning, via avtalsförhandling till aktivering av sponsorskapet. Hur eventets image, identitet pÄverkas av sponsorernas varumÀrke diskuteras.Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade telefonintervjuer med respondenterna..

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vÄr uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestÄtt av antingen Skillpoints eller vÄra egna idéer..

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmÀrksammas i skolan. Hur gÄr det till, hur introduceras konstverk och konstnÀr, vilka frÄgestÀllningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har ocksÄ velat undersöka hur man förhÄller sig till frÄgorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgÄngspunkter sÄ att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fÄtt bli följdfrÄga.

Fredrikson (2002) menar att förÀldrasamarbetet Àr viktigt i de övergripande samhÀllsmÄlen och att det Àr förskolan tillsammans med förÀldrarna som sak rusta barnet inför samhÀllet. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande mÄlen, Àven förÀldrasamarbetet. NÀr utgÄngspunkten för skolans arbete Àr demokrati, jÀmlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att förÀldrarna har hand om barnen hemma och sedan lÀmnar in barnen som ett slags föremÄl till förskolan dÀr det Àr personalens sak att fylla pÄ enligt samhÀllsmÄlen. det kan endast uppnÄs nÀr maÀnniskor har kontakt med varandra. LikavÀl som förÀldrar mÄste har kontakt med personalen och personalen med förÀldrarna mÄste förÀldrarna ocksÄ ha en inbördes kontakt, för deras barn pÄverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar förÀldrasamverkan i förskolan. För att fÄ en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollÀrare och förÀldrar, samt vilka samarbetsformer de anvÀnder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrÄn intervjuer frÄn de bÄda grupperna.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fÀltet och en estetisering av det ekonomiska fÀltet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och nÀringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock Ànnu inte konceptualiserats. Genom att vÀnda blicken bort frÄn sponsringsbegreppet och istÀllet förstÄ samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, dÀr förstÄelsen samarbetenas dynamik tillÄts införliva social interaktion och utveckling av attityder, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Utbytesrelationen kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kunskapsutbyte och lÀrande.Denna studie som syftar till att förstÄ samarbeten mellan kultur och nÀringsliv har utvecklats runt tvÄ empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gÄ bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnÀrerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förstÄelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstÄ samarbetenas dynamik.

SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vÄrdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. NÀr kommunikationen brister kan det leda till sÀmre omhÀndertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. PÄ Försvarsmedicincentrum i Göteborg trÀnas teamen med medicinsk simulering med fokus pÄ teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och pÄverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. FrÄgorna var semistrukturerade.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch bÄde vad gÀller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket pÄ byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstÄr. Detta kan bl. a. bero pÄ tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem.I vissa projekt fungerar samarbetet utmÀrkt mellan projektets olika parter men i allt för mÄnga projekt Àr samarbetet mellan parterna bristfÀllig.

Globaliseringen och den ökande konkurrensen har gjort att svenska företag inte kan konkurrera med pris pÄ mogna marknader. Mjuka vÀrden har tagit teknikens plats som strategisk konkurrensfaktor. Teknikorienterade företag har tvingats att skapa mjuka vÀrden i sina produkter för att konkurrera mot de utlÀndska lÄgprisaktörerna.För att tekniska företag ska kunna skapa mjuka vÀrden krÀvs att de har ett nÀra samarbete mellan konstruktören och designern. Detta samarbete Àr beroende av flera faktorer för att uppnÄ ett tillfredstÀllande resultat.Denna studie belyser de faktorer i samarbetet mellan designer och konstruktör som Àr viktiga för att skapa mervÀrde vid produktutvecklingen pÄ en mÀttad marknad. Det empiriska materialet har samlats in frÄn tre fallföretag och deras kunder.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..