Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att nÀrma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrÄn organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss pÄ var skolkurator, skolsköterska och lÀrare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter frÄn tre olika yrkesgrupper. De tvÄ teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte Àr att analysera AssiDomÀns affÀrsstrategier för att sÀkra framtida massavedtillgÄng genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomÀn har goda förutsÀttningar för att lyckas sÀkra en framtida tillgÄng pÄ massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma Àr ett framtida samarbete med det statligt Àgda företaget LVM. För att lyckas Àr det av stor vikt att AssiDomÀn ser pÄ strategin i ett lÄngsiktig perspektiv.

Syftet med studien var att kartlÀgga svenska elitfotbollstrÀnares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rÄdgivning samt att med hjÀlp av bÄde trÀnare och en idrottspsykologisk rÄdgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins intrÀde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr begrÀnsad dÄ endast en studie undersökt liknande omrÄde (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt anvÀndes bÄde enkÀtundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de tvÄ syftena. Resultaten visade att trÀnare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsomrÄdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rÄdgivning förutsatt att personkemin stÀmde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgÄ kontinuerligt under hela Äret.

Det rÄder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergrÀva medlemsstaternas suverÀnitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet frÀmst Àr en frihandelsförening. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frÄgor rörande EU:s framtida integration, samt kring frÄgor rörande demokrati. Det material jag analyserar Àr ett urval av EU-dokument, dÀr jag med kvalitativ textanalys, utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av tre stycken integrationsteorier, försöker förstÄ hur EU:s institutioner ser pÄ unionens framtida integration samt frÄgor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mÄngfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frÄgor pÄ högsta EU-nivÄ.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

Jag har en utifrĂ„n mitt intresseomrĂ„de informationsteknik, gjort en studie av barn nĂ€r de arbetar i och anvĂ€nder multimediaprogrammet Kid Pix i Ă„rskurs 1. Syftet med denna undersökning Ă€r att skapa kunskap om hur elever i 7-8 Ă„rs Ă„lder anvĂ€nder ett enkelt multimediaprogram. Jag har med detta ocksĂ„ förhoppningar att konsekvenserna blir förbĂ€ttrad undervisning, rĂ€tt programval och ökad motivation hos eleverna nĂ€r det gĂ€ller datoranvĂ€ndandet.NĂ„gra av mina största frĂ„gestĂ€llningar har varit att se hur kan barn i 7-8 Ă„rs Ă„lder arbeta sjĂ€lvgĂ„ende efter en given arbetsgĂ„ng nĂ€r det gĂ€ller det enkla multimediaprogrammet Kid Pix? Fungerar det att göra sjĂ€lvinstruerande uppgiftskort som eleverna fĂ„r lĂ€sa och följa? Hur fungerar arbetet vid datorn? Hur Ă€r elevernas samarbetsförmĂ„ga? Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ pojkar och flickors sĂ€tt att lösa uppgifterna? Till sist frĂ„gar jag mig ocksĂ„ hur förĂ€ldrarna till eleverna har upplevt att eleverna motiverats kring arbetet med Kid Pix?Jag har gjort en kvalitativ studie av eleverna i klassrumsmiljön. Jag Ă€r en del av undersökningen och dĂ€rmed blir min forskning en aktionsforskning som belyser elevernas handlande och upplevelse i olika situationer.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen nÀr det gÀller att granska och kritisera en del politiker mer Àn andra, Samt att ta upp de frÄgor som de tycker Àr viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frÄgor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger pÄ i lokalsamhÀllet, samt veta vad aktörerna har för syn pÄ det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhÀllet, samt vilka Àr det som har makten över att sÀtta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna Àr bra och baserat pÄ att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsomrÄden och erfarenheter ville vi strÀva efter att fÄ helhetsperspektiv inom omrÄdet familjesamverkan. Vi har baserat vÄrt arbete pÄ Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Vi har granskat en del av vÄrt vÀlfÀrdssystem nÀmligen sjukförsÀkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivÄ och utifrÄn kartlÀggningen granskar vi om och i sÄ fall varför respektive Ätaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fÀllan. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fallgropar i den hÀr sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett perspektiv som vÀxt sig starkare under de senaste Ären. I störreorganisationer med interna företagshÀlsor Àr det HR och förstnÀmnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser. Studien har sin utgÄngspunkt i att vifick möjligheten att studera hur tvÄ olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgrÀnser och uppfattar ett hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samarbetet mellan HR och HÀlsan &Arbetslivet inom VÀstra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthÀlsofrÀmjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom omrÄdet berör HR:sförÀndrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshÀlsovÄrdens pÄgÄende resa som under de senaste Ärtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstÀnk och inkluderar fler yrkesgrupper Àn tidigare. Kapitlet avslutas med enframstÀllning av det hÀlsofrÀmjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.