I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmÄlsundervisning för tvÄsprÄkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmÄlslÀrare. Mina intervjuer visar att modersmÄlsundervisningen har betydelse för elevens sprÄkutveckling i bÄde modersmÄlet och svenska. Undersökningen visar att modersmÄlsundervisningen Àven bidrar till elevernas utveckling i andra skolÀmnen. MÄnga modersmÄlslÀrare menar att eleverna som följer modersmÄlsundervisningen Àr medvetna om hur viktigt det Àr att lÀra sig behÀrska sitt modersmÄl i skolan.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika lĂ€nder som deltagare pĂ„verkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville Ă€ven jĂ€mföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika lĂ€nderna och ta reda pĂ„ om det pĂ„verkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras instĂ€llning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har bĂ„de sekundĂ€r- och primĂ€rdata anvĂ€nts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens pĂ„verkan och olika ledarstilar men jag har Ă€ven samlat in egen primĂ€rdata genom intervjuer med tvĂ„ personer frĂ„n Nordea. Sedan har jag jĂ€mfört resultatet av intervjuerna med teorin för att fĂ„ en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krĂ€vts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever och vuxna analfabeter som Àr sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte ocksÄ vilka svÄrigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. TvÄ var sfi - lÀrare, en arbetade i förberedelseklass (Är 6-9) och en intervju skedde med en lÀrare i svenska som andrasprÄk och en speciallÀrare (Är 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmÄgan i en skolklass pÄverkades av gruppstÀrkande övningar. Undersökningen grundade vi pÄ Àmnesanknuten litteratur, Lpo-94, mÄl och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i Ärskurs tre eftersom vi ansÄg att det var viktigt att eleverna fick trÀna sig i att samarbeta sÄ tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjÀlp av ett observationsschema, dels genom allmÀnna observationer.

År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mĂ„l. Organisationen har kritiserats hĂ„rt och motstĂ„ndet mot frihandel har uppmĂ€rksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten Ă€r den gĂ€llande utvecklingslĂ€nder och deras roll i samarbetet. Bland dessa lĂ€nder finns en grupp pĂ„ 48 lĂ€nder som klassas som de Minst Utvecklade LĂ€nderna i vĂ€rlden. Handel frĂ„n dessa lĂ€nder utgör en liten del av vĂ€rldshandeln och har minskat under de senaste Ă„ren.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lÀrare och elever fungerar pÄ en skola i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, tvÄ lÀrare samt Ätta elever. Vi har Àven gjort tre observationer pÄ skolan. I vÄrt resultat har det framkommit att lÀrarna anvÀnder skolbiblioteket för att lÄna bÀnkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vuxna elever med olika studiegÄng kommunicerar med varandra för att uppnÄ begreppsförstÄelse. Undersökningen tar ocksÄ upp om sÀttet för kommunikation skiljer sig Ät mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in pÄ band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder pÄ att reguljÀra elever har ett tydligare kommunikationsmönster Àn distanselever.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger pÄ resultat frÄn ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, UmeÄ 2007-2008. Fördjupning har skett i tvÄ olika skattningar, ett frÄgeformulÀr som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt pÄ subskalan interpersonell sensivitet.   Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett vÀrme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnÄtt en kÀnsla av förbÀttring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden Àr relativt lika för mÀn och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling Àr skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbÀttrats betydligt men mÀns resultat ligger klart under cut-off grÀnsen för klinisk signifikans..

VÄrt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö för alla barn pÄ förskolan. De delar vi finner viktiga utifrÄn litteraturen för att skapa en god lÀrmiljö Àr att som lÀrare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlÀrning skall kunna ske, dÀr lÀrares förhÄllningssÀtt och kompetenser har stor betydelse. I detta har ocksÄ samarbetet med förÀldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda pÄ vad som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö har vi intervjuat lÀrare pÄ förskolan. UtifrÄn intervjusvaren Àr det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser Àr viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera vÀrde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I MÄlerÄs Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört Àr olika typer av samarbeten nÀr de involverade aktörerna Àr pÄ en och samma plats. Problemet ligger i att det inte Àr helt klart vilka intÀkter, kostnader och vÀrden det Àr som uppkommer i samarbete.

SammanfattningDetta Àr en studie om samarbetet mellan pedagoger och förÀldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar om förÀldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att förÀldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att förÀldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men Àr nöjda över att de sjÀlva tillsammans med rektor bestÀmmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan förÀldrarna och förskolans personal sker framför allt genom mÄnatliga möten och vid den dagliga lÀmningen och hÀmtningen..

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.