Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett Samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Syftet med arbetet var att vid realiserandet av ett nyskrivet verk för sologitarr, kunna beskriva vilka förändringar som gjorts i förhållande till manuskriptet och vad som motiverat förändringen.I Samarbete med kompositören Jörgen Häll har ett verk för sologitarr skapats. Processen inleddes med att jag tagit fram material till Jörgen i syfte att inspirera till komponerandet, utan att uppmuntra till att komponera idiomatiskt. Så snart Jörgen hade komponerat någonting gick vi igenom det tillsammans och jag spelade in det. Den konstnärliga processen började med att Jörgen komponerade ett antal korta utkast med olika karaktär för att få en uppfattning om hur instrumentet svarar till musiken då jag spelar den. Efter det komponerade han det slutgiltiga gitarrverket.Realiserandet av musiken visade sig till stor del handla om att hitta rätt fingersättning utifrån önskad interpretation av verket, snarare än ren omkomponering/tonförändring.Resultatet av arbetet blev musik av Jörgen Häll för gitarr, där jag i uppsatsen presenterat och motiverat de fingersättningar och förändringar vi kommit överens om, samt inspelningar av allt komponerat material..

I dagens läge arbetar många lantbruksföretag med en ansträngd ekonomi där det gäller att sänka sina kostnader för att öka sin vinst. Då många inkomster och utgifter är rörliga och ändras varje år så som priset på insatsvaror och priset på den sålda varan, gäller det att sänka de kostnader man kan styra över själv. En sådan kostnad är maskinkostnaden, ett sätt för att minska den är att ingå ett Samarbete för att bruka maskinerna på större areal. I detta examensarbete görs en analys av två gårdar med hänsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstå vid två olika Samarbeten. De två olika produktionsinriktningar som Samarbetet grundas på är en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa Samarbeten så har vi förutom maskinkostnader även räknat på läglighetskostnader, transportkostnader och intäkter för varje produktionsgren. För att uppnå syftet har fakta samlats in genom litteratur och beräkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram från JTI. De två gårdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett Samarbete få en samlad areal på ca 600 hektar.

ProblemFlygbranschen har under de senaste årtiondena genomgått en stor förändring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgångspunkt är att den förändrade situationen i flygbranschen förändrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom Samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. Istället för att dela upp arbetet kan det löna sig att se på en hel, gemensam, värdekedja med ett gemensamt mål. Trots de nya omständigheterna där det finns möjligheter till ett större Samarbete mellan de båda aktörerna är ämnet både nytt och relativt outforskat.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att lyfta fram hur en mindre och självständig skidanläggning kan agera vid en förändrad konkurrenssituation, där en annan aktör har växt och blivit dominant på marknaden. För att undersöka ovanstående har vi valt att göra en fallstudie på Kläppen i Sälenfjällen då det är en mindre och självständig skidanläggning som står utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vår studie är betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det får för konsekvenser för en mindre och självständig aktör. Slutsatser: Utifrån vår uppsats finner vi att det finns två framträdande strategier hur en mindre och självständig skidanläggning klarar konkurrensen. Dessa två strategier är differentiering, genom exempelvis kvalitet, och Samarbete med andra aktörer.

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i Samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta Samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa Samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationsSamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av Samarbetet med beställaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat Samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.

Den här rapporten undersöker hur Samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur Samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för Samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett Samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre Samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av Samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga Samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att Samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett Samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett Samarbete med dem. De som har eller har haft ett Samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att Samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med Samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.