Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete?.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Mot bakgrund av synen på föräldrastöd som vägen till trygghet, utveckling och hälsa för barn, var syftet attförsöka finna potentiella utvecklingsmöjligheter av öppna förskolan som föräldrastödjande verksamhet.HuvudfrågaKunde diskrepans ses mellan föräldrars förväntningar och målsättningar med öppna förskolans verksamhet ochvilken mån kunde detta kopplas föräldrars förutsättningar att ta del av föräldrastöd via öppna förskolan?Metod och MaterialGenom att ha tagit del av relevant information från litteratur, föreläsningar, seminarier och den berördakommunens diarieföring, har bakgrunds- och forskningsmaterial insamlats. Vidare har kvalitativaforskningsintervjuer med fenomenologisk ansats, utifrån semistrukturerad intervjuguide använts. Namn på denaktuella kommunen nämns ej mot bakgrund av kravet på anonymitet samt av etisk hänsyn till deltaganderespondenter (Stukát, 2005:131).ResultatSlutsatserna pekar på att föräldrar erbjuds och upplever föräldrastöd via öppna förskolan, vilket är i linje medmålsättningarna för verksamheten. Samtidigt noterades viss diskrepans mellan föräldrars förväntningar ochmålsättningar med öppna förskolans verksamhet.Betydelse för läraryrketUtifrån samtliga styrdokuments implikationer om samarbete med hemmen i kombination med fokus på barnstrygghet, utveckling och lärande, ses positivt på medvetande kring vad föräldrar efterfrågar i relation tillmålsättningar för verksamheten då dess utformning grundas i en samspelande kommunikation, vilken inbegripersåväl individ som samhälle..

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål.

I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska.  Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla.Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande:-          Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna?-          Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.