Introduktion: 2012 begicks c:a 1500 suicid i Sverige och antalet suicidförsök ökar. En del av de patienter som försökt ta sitt liv behöver intensivvÄrd. Tidigare forskning pekar pÄ att det Àr svÄrt att vÄrda och bemöta patienter som försökt begÄ suicid. IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser och bemötande av den suicidala patienten kan pÄverka kvaliteten pÄ omvÄrdnaden som ges.Syfte: Studiens syfte var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans uppfattningar av att vÄrda patienter efter ett suicidförsök.Metod: En pilotstudie har genomförts med hjÀlp av en fokusgruppsintervju, dÀr fem intensivvÄrdssjuksköterskor deltog. Intervjun transkriberades ordagrant och materialet har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur det analyserade materialet: Mötet med patient och anhöriga, VÄrden av patienter efter suicidförsök, En grund till konflikter samt Att inte rÀcka till.

Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Rapportens huvudsyfte var att försöka fÄ en större kunskap om de sekretessbestÀmmelser som finns mellan socialtjÀnsten samt polismyndigheten och det omvÀnda. Vi har Àven belyst de problem som finns i Àmnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just nÀr det gÀller sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa ÄtgÀrder för att frÀmja ett bÀttre samarbete mellan myndigheterna nÀr det handlar om sekretessen myndigheterna emellan, baserat pÄ den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vÄrda patienter med nedsatt psykisk hÀlsa inom hemsjukvÄrd.Bakgrund: HemsjukvÄrd Àr idag ett av de snabbaste vÀxande omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrd. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvÄrd möter mÄnga olika patientgrupper och har ett brett omvÄrdnadsansvar. Den psykiska ohÀlsan i Sverige har kommit att rÀknas som ett av de verkligt stora folkhÀlsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvÄrd har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvÄrdspatienter med nedsatt psykisk hÀlsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Our post-modern society is being continually more characterized by the working life, where corporate relations and the understanding of human momentum, limitations and knowledge is the basis of the quality of the corporation. In other words, it is of the greatest importance to keep in mind the attitudes, behaviour, stress levels and motivations that constitute a good working environment. We find it interesting to study what social psychological approaches and social processes could be of importance to good cooperation. The research has its starting point in a qualitative method focused on semi- structured interviews, where we have interviewed eight respondents working within the psychiatry. The research has strengthened our pre-understanding but also made clear the existence of other social processes and approaches that affect cooperation.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger, vĂ„rdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hĂ€lsa och lĂ€rande pĂ„verkas. En annan viktig aspekt Ă€r om alla mĂ„l uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat Ă€r att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lĂ€rande situation och detta Ă€r nĂ„got som BrĂŒgge, Glantz och Sandell (2011) poĂ€ngterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lĂ€rande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen nĂ„got att relatera till. DĂ€r erbjuds barnen att anvĂ€nda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poĂ€ngteras Ă€ven hur vikigt pedagogens förhĂ„llningsĂ€tt Ă€r i förhĂ„llande till utomhuspedagogiken.

SammanfattningDetta examensarbete Àr ett produktutvecklingsprojekt som har utförts pÄ bestÀllning av St. Jude Medical. Syftet med projektet har varit att undersöka och förbÀttra den klÀmprocess som skapar ett klÀmförband pÄ pacemakerelektroder. Processen sammanfogar tre komponenter genom klÀmning och detta sker idag med en pneumatisk klÀmtÄng. Denna process Àr mycket operatörsberoende och ett antal förbÀttringsomrÄden finns.Projektet har fokuserat pÄ att nÄ upp till de listade kraven som, i samarbete med St Jude Medical, tagits fram för att förbÀttra den befintliga processen.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mÀngder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affÀrsverksamhet nÀrmare varandra men fortfarande framstÀlls relationen ofta i problematiska termer dÄ det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i mÄnga fall begrÀnsas av bristande förstÄelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försÀkringsbranschen. Baserat pÄ intervjuer med personer frÄn tre av Sverige största bank- och försÀkringsföretag, söker denna uppsats förstÄ hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgÄngspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillÀmpning av den praktikbaserade gemenskapen för att frÀmja den gemensamma förstÄelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affÀrsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat pÄ tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försÀkringskontext.

Innan studiens start gav vi, tvÄ lÀrarstudenter, tvÄ skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förÀndringsarbete. Efter betÀnketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser pÄ utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhÀva möjligheter och hinder inom skolutveckling som Àr i interaktion med utomstÄende aktörer, i form av bland annat lÀrarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som pÄverkar en skolas personals instÀllning. Dessutom Àmnade arbetet skapa vidare förutsÀttningar för ett framÄtstrÀvande samarbete mellan skolan och övriga tÀnkbara aktörer.UtifrÄn kvantitativa enkÀter, som genomfördes pÄ den valda gymnasieskolan, kunde vi faststÀlla den allmÀnna instÀllningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstÄende aktörer.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Inom anestesiverksamheten stÀlls det höga krav pÄ att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsÀker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal pÄverkan pÄ sÀkerheten som för vÀlbefinnandet av de som vÄrdas i operationssalen och för de som arbetar dÀr. Den tidigare forskningen har pÄvisat att arbetsklimatet har stor inverkan pÄ hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsstÀllelse, arbetsglÀdje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det Àr relaterat till stress, utbrÀndhet samt att det finns en patientsÀkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrÄn ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte Àr att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö.