Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bÀttre rykte. Vi har fÄtt antydningar om att det finns ett stort intresse frÄn skolan och förÀldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. TyvÀrr har polisen i dagens lÀge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgÄ dessa önskemÄl.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgÄtt stora förÀndringar sedan AndravÀrldskriget. Har den förÀndringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder Ären 1991-2006. Detta med fokus pÄ att se pÄ vilka förÀndringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jÀmföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna Ären 1991-2006.

Introduktion: Suicidala patienter Àr en patientgrupp som vÀckte kÀnslomÀssigt engagemang hos vÄrdpersonalen.  För att kedjan av vÄrdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vÄrden skulle fungera optimalt behövdes ett vÀl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonalens upplevelse av att vÄrda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvÄrdsavdelning vid vÄrd av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper dÀr resultatet tolkades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att vÄrdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrÀvande patientgrupp. Resultatet visade Àven att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvÄrden och psykiatrin.

Denna rapport visar hur man kan designa ett generiskt ramverk över HTTP/JSON för textredigerings-/programmerings-samarbete över internet. Ramverket implementeras i form av en server, en webbklient och ett insticksprogram i en textredigerare. Prestandan samt anvÀndarupplevelsen av implementeringen utvÀrderas och vi kommer fram till att implementationen fungerar och kÀnns till stor del naturlig att anvÀnda. Prestandan skulle kunna blir bÀttre genom att minska belastningen pÄ servern genom att optimera samt flytta delar av den designade algoritmen ut till klienterna. Ramverket gick att anvÀnda men saknade mÄnga hjÀlpmedel för att anvÀndaren bÀttre skulle kunna kommunicera genom samarbetsverktyget.

This thesis deals with options about information technology in education, the starting pointbeing a project in progress, namely Ostindieprojektet. This is the first collaboration betweenDatatorget and Stadsmuséet in Göteborg. The research is built on a phenomenological approach.The "backbone" information is collected from qualitative interviews, conducted mainlyduring March-April 1995.The questions for the interviews deal with the opinions about the reasons with Ostindieprojektetand IT in education, what conditions required to complete Ostindieprojektet and the ITdevelopment, the availability of the material, how IT-use can affect education, possible qualitiesfor the student with IT-use and how IT-use can affect the role of the school-1ibrary as ateaching tool.Some key subjects examined in the thesis deals with governmental investigations, viewsabout pedagogic and knowledge, problem-based leaming, computer-based education and therole of the school-library. The research shows that the interviewers have the same opinionsas the above mentioned key subjects. In completing the thesis we hope we have created aforum for critical discussion..

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vÄrdnadshavare och syftet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ olika sÀtt kan möta vÄrdnadshavare som Àr nya för lÀraren och verksamheten. Arbetet jÀmför ocksÄ lÀrares arbetssÀtt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen sÀger inte mycket om just den första kontakten vilket stÀrks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt Àr inskolningen i förskolan. Fokus har lagts pÄ kommunikation och samarbete dÄ dessa kan ses som tvÄ grundstenar i en tillfredsstÀllande relation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och TorneÄ som gÄr pÄ den gemensamma skolan, ? SprÄkskolan upplever att det Àr att bo i en grÀnsstad samt att se hur samarbetet pÄ skolan fungerar och hur deras instÀllningar till varandra Àr i och med att dem kommer frÄn tvÄ olika lÀnder och tvÄ kulturer möts. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ om skolans mÄl nÄs ? Àr eleverna tvÄsprÄkiga nÀr de lÀmnar skolan och hur umgÄs de svenska och finska eleverna med varandra. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor sÄ valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass pÄ SprÄkskolan.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utstrÀckning har börjat titta pÄ mer radikala innovationer i sin produktutveckling dÀr nya anvÀndningsomrÄden för trÀrÄvaran utforskas, en inriktning som krÀver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte Àr att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlÀgga vilka faktorer som varit, och Àr, framgÄngsrika för produktinnovationer. Ambitionen Àr ocksÄ att undersöka om det skett en förÀndring i samarbetenas karaktÀr under de senaste 25 Ären. De företag som deltagit i studien ÀrSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnÀs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att sÄvÀl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förÀndrats i stor utstrÀckning.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).

Uppsatsens syfte Ă€r att jĂ€mföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och pĂ„ faktorer som kan ha pĂ„verkan pĂ„ implementeringen. Studien har genomförts genom en jĂ€mförande studie dĂ€r den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, AlingsĂ„s, Göteborg, HĂ€rryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrĂ„n samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som faststĂ€lldes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Syftet med följande arbete Àr att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya speciallÀraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vÄr undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjÀlp av kvalitativ intervjuteknik var vÄr mÄlsÀttning att fÄ fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer kÀnner till den nya speciallÀraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angÄende specialpedagogens yrkesroll nu nÀr den nya speciallÀraren trÀder in pÄ scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete Àr undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrÄgor, utvecklingsfrÄgor eller handledande uppgifter i nÄgon större omfattning.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populÀra. Trots detta finns det begrÀnsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gÀllande samarbete. Det hÀr arbetet har dÀrför riktat in sig pÄ hur interaktion och kommunikation gÀllande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbÀttringar gÀllande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det hÀr fallet speciellt pÄ World of Warcraft.Genom att anvÀnda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. EnkÀtundersökning som var av typen webbenkÀt med bÄde öppna och stÀngda frÄgor.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.