Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.

Andelen Àldre invÄnare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sÀtt att ta hand om de Àldre. Deras vision Àr attskapa ett intelligent hem som kan stödja de Àldre i sitt kvarboende. Konsortiet bestÄr inulÀget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vÄrexamensarbete Àr att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras pÄ ett konsortiumunder utveckling.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stĂ€rka stĂ€derna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet Ă€r en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen pĂ„ senare Ă„r hĂ€ngivit sig Ă„t. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjĂ€nstemannastyrda karaktĂ€r och bristen pĂ„ politisering har lett till ett ifrĂ„gasĂ€ttande av dess legitimitet och skapat upphov till frĂ„gor rörande regionalisering och politikers respektive tjĂ€nstemĂ€ns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjĂ€nstemĂ€ns roll i detta smĂ„skaliga samarbete granskats. Genom att titta nĂ€rmre pĂ„ HH-samarbetet framgĂ„r en beaktansvĂ€rd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

 Under de senaste Ären har mÄnga olika skandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har mÄnga blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det Àr alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjÀlp ha en internrevisor som Àr anstÀlld i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumÀrkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för anvÀndandet av varumÀrket, för att undvika varumÀrkesförsvagning. Det Àr svÄrt att förutsÀga hur den andre parten kommer att agera och anvÀnda varumÀrket, vilket innebÀr en risk. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumÀrket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger pÄ varumÀrkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumÀrke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krÀvs Àven att hÀnsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras pÄ förtroende, vilket kan underlÀttas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst sprÄkbruk.

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det Àr viktigt med förÀldrasamverkan för elevens utveckling.LÀroplanerna sÀger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte sÄmycket forskning kring lÀxornas pÄverkan, den litteratur som finns Àr mer diskussionsartad.SYFTE:VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrarna ser pÄ samarbete mellan hemmet ochskolan inom Àmnet matematik. Vi har avgrÀnsat oss genom att vÀlja tvÄ aspekter kringsamarbete. Den första aspekten Àr förÀldrarnas syn pÄ deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom Àmnet, dÄ med fokus pÄ betyg och det andra Àr lÀxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning som grundar sig pÄ 29 stycken enkÀtsvar. Föratt stödja vÄr enkÀtundersökning gjorde vi ocksÄ fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att förÀldrar Àr generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi Àmnet matematik.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

BAKGRUND:DÄ det stÄr i LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill förÀldrarna vara med attpÄverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete pÄverkar vÄr yrkesroll och i allrahögsta grad barnen pÄ förskolan.SYFTE:Att undersöka vÄrdnadshavares vilja att pÄverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergÀllande detta.METOD:Undersökningen bygger pÄ enkÀter till pedagoger och förÀldrar frÄn tre olika förskolor. DetlÀmnades ut 36 stycken enkÀter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. TillförÀldrarna lÀmnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:EnkÀtstudien visar att förÀldrar vill vara med och pÄverka vissa delar av verksamheten merÀn andra.

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta forskningsarbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur elever och lÀrare resonerar kring respekt och samarbete.ForskningsfrÄgor:Hur resonerar idrottslÀrare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen anvÀndes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktÀr dÄ en intervjuguide anvÀndes vid samtliga samtal. DÄ erhölls svar frÄn 6 st informanter, tvÄ lÀrare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lÀrare för- eller elever i grundskolans yngre Äldrar.ResultatResultatet visade att lÀrarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna pÄ eleverna, att man visar varandra lika vÀrde. En av lÀrarna uppfattade respekt sammanlÀnkat med beundran som nÄgot positivt och respekt sammanlÀnkat till rÀdsla som nÄgot negativt. Den andre lÀraren menade att respekt inte Àr nÄgon obehaglig kÀnsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv dÀr fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslÀrarnas syn pÄ praktiska aktiviteter. Dessutom Àr samarbetet lÀrarna/fritidspedagogerna och deras syn i frÄgan ocksÄ i fokus. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrÄn en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna Àr av stor betydelse för barnens utveckling och lÀrande.