Samarbete i nätverk är något som allt fler företag anammar. I en nätverkskonstellation med flera olika mål och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn på effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivån. För att snabbt kunna ställa om sin verksamhet för att tillfredställa kunder krävs att organisationer är väl förberedda och har en uttänkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem..

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet.Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svårigheter med åldersblandad undervisning i skolan. Arbetet är sammanställt efter en litteraturstudie där syftet var att utveckla kunskap om åldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger på olika författares syn på åldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svårigheter. Den empiriska delen av arbetet är utförd på en skola med åldersblandat arbetssätt där följande frågeställningar har sökts svar på: Hur organiseras och bedrivs åldersblandad undervisning på en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med åldersblandad arbetsform på en skola?Vad tycker elevrna om åldersblandat arbetssätt på en skola? Studien visade bl.a på att gruppens förändring, i och med det årliga uppbrottet, kändes jobbigt för både elever och läraren. Det finns inte någon enkel lösning på vilket arbetssätt som är det bästa.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhämta en djupgående insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av händelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att få kunskap om vad kommunens företrädare och pedagoger tyckte och tänkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Titel: Lärares syn på anmälningsplikten.Valet av ämne till detta examensarbete väcktes bland annat genom samhällsdebatter där det ofta framkom vikten av att uppmärksamma barn som far illa i ett tidigt skede i livet. Examensarbetet fokuserar på anmälningsplikten mellan skola och socialtjänst. Syftet med studien var att undersöka lärares syn på anmälningsplikten genom att visa vilka faktorer som påverkar om en anmälan görs eller ej samt undersöka om det fanns några skillnader mellan en större och mindre kommun. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer där totalt sju lärare intervjuades. Studien utgick från hermeneutiken och har sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingsekologin och rollteorin.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syfte: Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är syftet med studien att ta reda på hur förskollärare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergången mellan de två verksamheterna, när det gäller samverkan kring de barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Forskningsfokus ligger på de formella och informella möten som sker inför skolstarten. Frågeställningarna som studien utgår från är:? Hur upplever förskollärarna från förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergången mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollärarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av särskilt stöd i nuläget?? Finns det något förskollärarna från förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förändra i samverkan, i så fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgår från fenomenologin där förskollärarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergången mellan förskola respektive skola fungerar, när det gäller samverkan kring barn som anses vara i behov av särskilt stöd, studeras.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning, där self-report används som teknik för att göra undersökningen. Self-report består i en öppen fråga, som kompletteras med studiens tre frågeställningar som utgångspunkt.

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.