Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Datorgrafiken har på senare år utvecklats till en dominerande produktionsmetod inom många områden som till exempel film, spel, simulationer och visualisering. Många söker sig till grafikutbildningar i hopp om att få anställning främst inom film- eller spelindustrin. Det är en växande industri, men konkurrensen är hård och anställningskraven höga och många har svårt att etablera sig i branschen. Detta examensarbete ger via enkätundersökningar och litteratur i ämnet bilden av en bransch där det råder överskott på arbetskraft och underskott på lediga arbeten. För att förbättra konkurrensförmågan föreslås interdisciplinära utbildningar som blandar konst och teknik samt ökad specialisering, hårdare studiekrav och ökat samarbete mellan skola och företag..

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

Tanken om den inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har använt oss av följande frågeställningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

SAMMANFATTNINGÖland är en känd och välbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna jämfört med liknande destinationer. Idag är samarbetet mellan de olika aktörerna på Öland svagt. Däremot vill de vända denna trend och sträva mot ett tätt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre väl om de nationella och internationella besökarna.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrån ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta på specialpedagogens roll i skolutvecklingen. Utifrån detta syfte ställs frågorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrågor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebär att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats är att få förståelse.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstå varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande då det uppstår missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om organisationskulturen påverkar samarbetsförmåga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nåddes genom att undersöka branschkulturen på universitetsnivå, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras på en kvantitativ undersökning i form av enkätundersökning och bygger på uppgifter från ett flertal studenter.

AbstractIn this master´s thesis I primarily investigate librarians´ and teachers´ conceptions of collaboration between libraries and schools and their conceptions of childrens´reading. Secondary I investigate the contents of laws concerning libraries and schools and also the school curriculums concerning the subject field of the Swedish language. My theoretical point of departure is that of social constructionism. I use two models in my analysis. One is a model of collaboration created by Patricia Montiel-Overall, called TLC (Teacher Librarian Collaboration), which grades collaboration from the lowest level (A) to the highest (D).