Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla.Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten..

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Människor rör sig idag i allt större utsträckning mellan olika vårdenheter. För att patienter ska erhålla en god, tillgänglig, säker och effektiv vård krävs det därför att olika vårdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings läns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger på kommunikation och samarbete mellan patienter, närstående och vårdpersonal. Ett område i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bättre samarbete mellan olika vårdenheter.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvårigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmåga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrån semistrukturerade frågeställningar innehållande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever från tre klasser i årskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i läroboken, få lärargenomgångar, eleven styr själv arbetet, väntetiden på lärarhjälp är lång, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna är stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgående som positiv.Eleverna har mycket svårt att ange sin matematiska förmåga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmåga korrekt eller undervärderade sig själva medan pojkarna i högre grad övervärderade sin förmåga.Strukturerad undervisning innehållande formativ bedömning, där lärare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgångsrik för att medvetandegöra elever i matematik svårigheter om sin förmåga..

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre påyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet.Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör detskapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.