Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

För att åstadkomma samarbete mellan agenter i dataspel har utvecklare under lång tid använt sig av traditionella AI-tekniker såsom skriptning och tillståndsmaskiner. Dessa tekniker har dock ett flertal problem som gör att alternativa tekniker där samarbete istället evolveras fram blir intressanta att studera. I detta arbete har effekterna av egenskaperna begränsade synfält, brusig indata samt hinder på evolution av samarbete med en sådan teknik, Multi-Component ESP, utvärderats.En experimentmiljö utvecklades baserad på samarbetsproblemet CMOMMT. I denna miljö utfördes sedan fem olika experiment där respektive egenskap först testades enskilt och sedan alla tre i kombination. Resultaten av dessa visade att ingen av egenskaperna enskilt har någon effekt men däremot att kombinationen av alla egenskaper har en stark negativ effekt på evolutionen.

Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Syfte: Studiens syfte är ta reda på hur lärare resonerar kring användningen av digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter och deras kompetens inom området.Frågeställningar:? Hur använder lärare digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?? Hur resonerar lärare kring de digitala lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lärare om kommunens satsning på digitala lärverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska området. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förståelse av människors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data används den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Därtill används olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrån ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta är en kvalitativ studie, som genomfördes med hjälp av redskapet enkät.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013.

Regioner blir allt vanligare arbetsområden, något som EU uppmuntrar genom att avskaffa gränshinder och finansiera regionala projekt via strukturfonderna. Det har dock gjorts få studier kring gränsöverskridande samarbeten gällande turism. Denna studie vill belysa vilka faktorer som påverkar framgången hos ett sådant samarbete genom att studera Sundsvall, Östersund och Trondheim, vilka tillsammans bildar den så kallade SÖT-regionen. Syftet är att ta reda på om det finns förutsättningar för ett turistiskt samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. För att ta reda på detta studeras hinder respektive möjligheter för ett gränsöverskridande turistiskt samarbete.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Samarbete över gränser.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.