Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha.

Detta självständiga arbete i lärarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades åsikter och tankar kring ett samarbete präglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har använts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped på barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att få en djupare förståelse för intervjupersonernas syn på samarbetet. Frågeställningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen ställdes frågan hur de olika professionerna ansåg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete är beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och problematisera hur elevhälsoteamet på några olika skolor arbetar med elever i svårigheter och hur man går tillväga om hem och skola har olika syn på skolsvårigheterna. Våra frågeställningar för att besvara syftet: Finns enligt elevhälsoteamen skilda uppfattningar mellan elevhälsoteam och föräldrar i fråga om elevers skolsvårigheter? Om så är fallet - vari består dessa skilda uppfattningar? Hur formulerar sig elevhälsan kring elever i behov av särskilt stöd utifrån individ och miljö? Vem eller vad påverkar hur man arbetar vidare med elevens upplevda skolsvårigheter? Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med fyra elevhälsoteam. Dessa gjordes i form av gruppintervjuer. Vi har följt en intervjuguide med öppna halvstrukturerade frågor som efter intervjun transkriberats och sedan bearbetats och analyserats utifrån undersökningens syfte.

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Vårterminen 2006.

Studier kring spel har under de senaste tio år fått stort genomslag i den akademiska världen. Datorspels påverkan på människans kognitiva förmågor har visat sig vara signifikant, även om övriga effekter av datorspel ännu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, främst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men även några First Person Shooter- spel (FPS) även om fokus då varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstår i spel då icke professionella datorspelare spelar spel, men även studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder användes för att stärka eventuella resultat.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Föreliggande arbete är ett examensarbete utfört vid Luleå Tekniska Universitet, Sverige. Syftet med denna studie var att studera förskollärarens inställning till samarbete mellan barnen. För att forska kring detta har vi använt oss av en kvalitativ intervju med fyra pedagoger samt observationer av förskoleverksamheten. I vår undersökning har vi utgått från läroplanen och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärare vill att samarbete ska genomsyra deras verksamhet och att samarbete mellan barn är utvecklande på många olika sätt.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts.