Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen pÄ samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer Àr fel under projekteringen som upptÀcks sent och dÀrför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur bÄde effektiviteten i konstruktionstekniken och estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar pÄ en frÄgestÀllning kring hur lÄngt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebÀr undersöks ocksÄ.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en bild av arbetet med flersprÄkighet och mÄngfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med lÀroplansmÄlen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med modersmÄlslÀrare och förskollÀrare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flersprÄkighet och etnisk mÄngfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i Àmnena och direktiven frÄn ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och förskollÀrare förbÀttras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att se hur professioner som Polis och SocialtjÀnst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis frÄn Supporterpolisen och tre stycken fÀltassistenter under socialtjÀnsten. Vi har ocksÄ samlat in data frÄn officiella dokument som vi har fÄtt frÄn de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar ocksÄ hur det förebyggander arbetet Àr organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande mÄlen inom organisationerna Àr. Vi har Àven fÄtt information om vad polisen och socialtjÀnsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som Àr positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: VÄr slutsats Àr att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

Att arbeta tillsammans inom vÄrden benÀmns som att arbeta inom team. Teamet bestÄr vanligen av lÀkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens frÀmsta ansvar Àr att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnÄ bÀsta resultat under rehabiliteringen krÀvs interventioner dÀr gott samarbete mellan yrkesgrupperna Àr en förutsÀttning. Arbetsterapeutens professionella identitet Àr viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vÄrden, och förstÀrks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Den 31 augusti 2007 lÀmnade det norska och svenska högkvarteren in ett förslag pÄ fördjupatförsvarssamarbete mellan lÀnderna. Det rÄder det inga som helst tvivel om att den mest vÀsentligadrivkraften för detta samarbete Àr ekonomi. BÀgge lÀnderna riskerar att förlora vÀsentliga delar avsina förmÄgor p.g.a. nedskurna budgetar. Man vill dÀrför Ästadkomma ett ?ömsesidigtförstÀrkande? av de bÀgge lÀndernas produktionsförutsÀttningar.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jÀmstÀlldhet i verksamheten, men Àven om och i sÄ fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jÀmstÀlldhetsarbete verksamheternas emellan.Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor som sedan analyseras mot lÀroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jÀmstÀlldhet mycket genom bemötandet av barnen och Àven genom de olika valda arbetssÀtten. DÀremot Àr det bara nÄgra verksamheter som arbetar aktivt med jÀmstÀlldheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jÀmstÀlldhetsarbetet Àr minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

Skolan Àr ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprÀtthÄlls. BÄde skolpersonal och förÀldrar vill givetvis att barnet fÄr den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det Àr av största vikt för barnets vÀlmÄende att de bÄda parterna kÀnner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig sjÀlv utan Àr en process som innebÀr Äterkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen pÄ hur förÀldrakontakten skall se ut.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler gÄr till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i FinspÄngskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianÀtverken samt Àven hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick frÄn teorier av Andy Bennett dÀr han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival Àr sÄ mycket mer Àn bara en plats att lyssna pÄ musik, som Àven stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jÀmförde de teorier vi utgick ifrÄn med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de Àger rum pÄ. En frÄga som vi har utgÄtt ifrÄn Àr om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjÀnsten ser pÄ konflikter som kan uppstÄ i samarbetet med bistÄndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjÀnsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till bistÄndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekrÀftelse pÄ vad andra studier inom forskningsfÀltet anger samt vÄr egen förförstÄelse. Konflikter kan uppstÄ nÀr det tidigare sammanhÄllna yrket som hemtjÀnstassistent splittrats i en bestÀllar- och en utförarfunktion.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vĂ„rdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osĂ€kerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vĂ„rden generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. HĂ€r beskrivs vad vĂ„rd i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vĂ„rdandet och vad etiska svĂ„righeter Ă€r.Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svĂ„ra situationer inom vĂ„rd i livets slutskede.Metod: Studien Ă€r en allmĂ€n litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapslĂ€get inom Ă€mnet. Översikten bygger pĂ„ elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt.

The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent..