Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stĂ€rka stĂ€derna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet Ă€r en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen pĂ„ senare Ă„r hĂ€ngivit sig Ă„t. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjĂ€nstemannastyrda karaktĂ€r och bristen pĂ„ politisering har lett till ett ifrĂ„gasĂ€ttande av dess legitimitet och skapat upphov till frĂ„gor rörande regionalisering och politikers respektive tjĂ€nstemĂ€ns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjĂ€nstemĂ€ns roll i detta smĂ„skaliga samarbete granskats. Genom att titta nĂ€rmre pĂ„ HH-samarbetet framgĂ„r en beaktansvĂ€rd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

 Under de senaste Ären har mÄnga olika skandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har mÄnga blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det Àr alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjÀlp ha en internrevisor som Àr anstÀlld i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumÀrkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för anvÀndandet av varumÀrket, för att undvika varumÀrkesförsvagning. Det Àr svÄrt att förutsÀga hur den andre parten kommer att agera och anvÀnda varumÀrket, vilket innebÀr en risk. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumÀrket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger pÄ varumÀrkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumÀrke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krÀvs Àven att hÀnsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras pÄ förtroende, vilket kan underlÀttas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst sprÄkbruk.

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrÄgor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar pÄ arbetet mot barnsexturism. HÀri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Intentionerna med vÄr undersökning har varit att undersöka nyanlÀnda elevers respektive lÀrarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsÀttningar och behov, samt hur de kÀmpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver Àven lÀrarnas tankar om elevernas behov. I vÄr slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det Àr mycket som behöver bli bÀttre i skolan. Vi efterlyser bÀttre samarbete mellan förberedelseklasslÀrarna och övriga personal i skolan, samt bÀttre kontakt med modersmÄlslÀrare och förÀldrar.

Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benÀmnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhÄllande till GCC. Företag kan genom att tillÀmpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare Àr nyckelord i dessa sammanhang..

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Under slutet av 1800-talet kom Pariskonventionen att förĂ€ndra synen pĂ„ patentoch en era av multilateralt samarbete kom att inledas.Med anledning av utvecklingen pĂ„ den europeiska patentmarknaden har sedanmitten av 1900-talet betydande harmoniserande förĂ€ndringar genomförts. Ettgemensamt patentsystem inom EU har dock Ă€nnu inte blivit verklighet.Svensk patentrĂ€tt har över tiden kommit att nĂ€rma sig den europeiska, vilket Ă€r ettexempel pĂ„ det arbete som pĂ„gĂ„r inom Europa. Inom den svenska rĂ€tten Ă€r Patentlagenav stor betydelse dĂ„ internationella avtalsbestĂ€mmelser kommit att inkorporerasi denna lag.Även om ett nordiskt samarbete funnits sedan lĂ€nge Ă€r det den europeiska patentkonventionentillsammans med det europeiska patentkontoret som utgjort det mestbetydelsefulla resultatet av samarbetet inom den europeiska patentrĂ€tten. I slutetav Ă„r 2009 nĂ„ddes en politisk överenskommelse gĂ€llande ett gemenskapspatentoch en gemensam patentdomstol inom EU. Huruvida denna överenskommelsekommer att utmynna i nĂ„got nytt patent eller nĂ„gon ny patentdomstol Ă€r dockĂ€nnu oklart.

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv dÀr fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslÀrarnas syn pÄ praktiska aktiviteter. Dessutom Àr samarbetet lÀrarna/fritidspedagogerna och deras syn i frÄgan ocksÄ i fokus. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrÄn en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna Àr av stor betydelse för barnens utveckling och lÀrande.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

OmvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter krÀver ett professionellt omhÀndertagande dÀr sjuksköterskor och lÀkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter stÀller stora krav pÄ vÄrdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vÄrd behöver sjuksköterskor och lÀkare en vÀl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete Àr en förutsÀttning för god vÄrd med hög vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet. StrÀvan efter en bÀttre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och lÀkare föresprÄkar en mer hÀlsosam arbetsmiljö som i slutÀndan kan ge bÀttre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och lÀkare i akutsjukvÄrden.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.