Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

I takt med att de globala klimatförÀndringarna fortsÀtter kommer konsekvenserna bli allt mer ödesdigra. Vissa av dessa konsekvenser förbises ofta i den globala debatten och i vÀrldspolitikens inflytelserika kretsar. Uppskattningar gör gÀllande att sÄ mÄnga som 200 miljoner mÀnniskor blivit förskjutna som en konsekvens av klimatförÀndringarna. Detta aktualiserar frÄgan om klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats Àr att studera varför det internationella samarbetet gÀllande klimatflyktingar kan betraktas som begrÀnsat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Den hÀr studien har undersökt sprÄkmönstret i ett Sfi-klassrum dÀr tvÄ lÀrare genom sÄ kallad dubbelbemanning samarbetar kring sprÄk och Àmne samt lyhört anvÀnder elevernas yttranden för pedagogiska och sprÄkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om samarbetet mellan tvÄ lÀrare i klassrummet kan pÄverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas sprÄkutveckling.Den teoretiska utgÄngspunkten baserar sig pÄ teorier om interaktionsmönster i lÀrarledd undervisning, interaktionens betydelse för sprÄkutveckling samt teorier om förutsÀttningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, nÀr interaktionsmönstret under en lektion har studerats, analyserats och jÀmförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lÀrarledd undervisning.Studien visar att lÀrarnas samarbete och dialog för in sprÄkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. LÀrarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget nÀr de pÄ ett lyhört sÀtt anvÀnder elevernas bidrag pÄ sin vÀg mot lektionens lÀrandemÄl. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse anvÀnds för att involvera eleverna i interaktionen och etablera bÄde teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen Àr att elevernas sprÄkanvÀndning kan utmanas nÀr de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstĂ€rkande samarbetsövningar och om de förstĂ„r att innehĂ„llet i övningarna har som mĂ„l att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville Ă€ven undersöka om det fanns nĂ„gon skillnad mellan eleverna i Ă„r 1 och Ă„r 2 i frĂ„ga om ovanstĂ„ende. Vi genomförde gruppstĂ€rkande och samarbetsinriktade övningar i tvĂ„ skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfĂ€llen under 4 veckor, och var av lite olika karaktĂ€r. Metoderna vi anvĂ€nde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkĂ€t, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna undersökning Àr att utforska idrottslÀrares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hÀlsa 1. Det Àr kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvÀrdig bedömning och betygssÀttning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat Àmne bland lÀrare och i medier, dÄ de anses vara otydliga och svÄra att förstÄ. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvÀrdighet i bedömning och betygssÀttning. Det Àr av stor vikt att betyg sÀtts pÄ likvÀrdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg Àr en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra idrottslÀrare.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvÄrdnadsarbetet. Ytterligare frÄgestÀllning som författarna ville fÄ besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som anvÀndes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda pÄ informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta Ästadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.

Att arbeta som sjuksköterska innebÀr bland annat att ha en ledarskapsroll, oavsett nivÄ i organisationen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskapsroll. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap i omvÄrdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 11 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar. I resultatet framkom faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledarskap; sjuksköterskans personliga egenskaper, kommunikation och samarbete, delegering, tid och utbildning.

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig pÄ nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att fÄ diagnosen var kaosartat; att kÀnna trötthet, smÀrta och fÄ en förÀndrad kropp; att kÀnna osÀkerhet kring lÀkemedel; att vilja ha stöd och förstÄelse; att hitta nya vÀgar att leva vidare. Att fÄ diagnosen gav mÄnga förÀndringar i livet och en oro för framtiden. Stöd frÄn omgivningen var viktigt.