Det råder brist på framtida tekniker och skolorna behöver tillsammans med näringslivet jobba för ökat teknikintresse bland barn och unga. Även om teknikprogrammet på gymnasiet strävar efter att ge eleverna en teknisk bas är det också ett högskoleförberedande program och har andra förutsättningar än de yrkesförberedande programmen att ge eleverna insyn i industrins värld. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företagens syn på samarbete med teknikprogrammet. . I litteraturen och i tidigare examensarbeten finner man exempel på företags möjliga syften och krav samt exempel på samarbetsformer med andra skolformer.

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar använder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistå kommande förbättringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistår denna instruktion med CAD- och beräkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvärdering av flödesberäkningar för två typer av luftintag, vilka används av Volvo idag. Baserad på denna analys presenteras förslag till förbättringar för kommande flödesberäkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades även ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan användaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för användning i olika datorstödda beräkningar..

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn på vilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs på äldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade att kunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte att förebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en stor betydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnan till varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett.

Syftet med studien har varit att undersöka om kulturen och arbetet med feedback fungerar på ett tillfredsställande sätt mellantjänstemän inom byggproduktion. Om inte, ge förslag och rekommendationer påutveckling inom området.Genom kvantitativa enkätundersökningar har vi granskat dagsläget av feedbackkulturen på tre pågående byggprojekt i Stockholmsregionen. Vi har även genomfört semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med projektens chefer och utifrån det framtagna enkätunderlaget reflekterat över resultatet. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna har sedan ställts mot rapportens teoretiska referensram och analyserats.Det finns ett behov av mer feedback i de tre projektensom har undersökts. Slutsatserna av resultaten är att bristerna i feedbacksystemet finns inom hur atmosfären upplevs i projekten, vilken typ av feedback som praktiseras och frekvensen mellan feedbackutbytena.

Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera.Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen.För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen..

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vårdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrån roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gällande interprofessionellt samarbete i förhållande till varandra vid patientbehandling på två olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgränser och rollöverlappning beror till stor del på vilket område inom vården som professionen arbetar, men har även att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som påverkade samarbetet då informationsutbytet mellan professionerna kräver mer tid än vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar på samarbetet är bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror även på arbetsplatsens struktur, det vill säga hur planering, beslutsfattande, målsättning, möten, kommunikation och utvärdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation är en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett på vilket sätt teamet arbetar. Genom att professionerna känner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och är till viss del nödvändig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete är nödvändigt för att möta patientens behov..

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen?Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med specialpedagoger.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola eftersträvas och upprättas. Ett gott samarbete förutsätter lärarens vilja till professionell utveckling, som övervägande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lärares reflektioner över genomförda lärar-föräldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lärarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad på intervjuer med åtta lärare, i vilken vi undersöker hur lärarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt på vilket sätt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det är genom interaktion med andra som människan utvecklas.

Sweden has an environmental goal to achieve until the year 2020. To achieve this goal the construction business has to take an initiative to use the modern techniques that are available to lower the energy consumption I buildings. There?s also a debate going on today regarding the energy demands set by the Swedish government through Boverket, some communities throughout Sweden thinks that the demands are to low and have therefore set up own demands regarding energy in buildings.The possibility to construct energy-saving buildings is today very great, with energy-efficient heating-systems and dense climate envelope. The interest to raise energy-efficient buildings have also increased as a consequence that the population have become more aware about their impact on the environment.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientens vårdbehov.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.